Aftonbladet – 13 mars 1868, sida 3

een är Te fö ff pe I följd af den bri Her med onda ögonc, kommit in i bränneIriet under tillmäskningen och förstört den. TAtt han alldeles icke begått någon försumI melse, är klart som dagen. I Tyskland, Danperson att sysselsätta sig med en så illa noicke anses oullbörngt att artven denna naringsgren bedrifves så rationelt som möjligt, på det att såväl producenterna må af råvarorna erhålla högsta möjliga afkastning som staten en deremot svarande ökad tillverkningsskatt. Nu är det en känd sak, att då med de i Tyskland införda förbättrade tillverkningsmetoderna 15 kannor 50 procents bränvin erhållas af en svensk tunna potates, så utItagas af samma qvantum potates här högst 10 k:r, men vanligen vida mindre. Man kan derföre med trygghet påstå, att allenast till liga metoden, som här begagnas vid bränvinstillverkningen, uppkommer en årlig nationalförlust af 4 å 5 millioner ; I rdr). Men huru är det möjligt — torde man fråga — att lika goda rudimaterier kunna lemna så betydligt mindre bränvinsafkastning här emot i utlandet? Orsaken dertill är först och främst den, att här ega de allra flesta brännmästarne icke några kemiska och tekniska kunskaper, fastän hvar och en känner att bränvinstillverkningen är en ganska invecklad kemisk process. Misslyckas en brännsats — och det är ingalunda ovanligt — söker brännmästaren icke uppdaga skälet dertill, ja, det händer att han ursäktar sig dermed att någon mystisk person, elak elmark och Holland är det åter ganska vanligt att vetenskapligt bildade personer fungera såsom bränneriföreståndare. Att dylika personer för enahanda ändamål här skulle kunna anställas, är omöjligt, dels emedan så qvalificerade personer icke finnas här att tillgå, och dels emedan det skulle förefalla motbjudande för en bildad terad och så grof handtering. Vid 1863 års riksdag föreslog en ledamot af bondeståndet, att vid något af de här befintliga landtbruksinstituten undervisning i bränvinsbränning skulle meddelas lika såväl som i smöroch ostberedning; men en så väldig stolm af ovilja uppväxte mot den stackars motionären, att han skattade sig mycket lycklig när det benäget tilläts honom att få återtaga motionen. Men hvarföre ej införskrifva skickliga brännmästare från Tyskland? torde någon fråga. Derför att sådana personer äro ganska dyrlegda. Så länge icke blott tiden för bränvinstillverkningen är begränsad, utan äfven, och hvad ändå hinderligare är, en maximi-tillverkning är fixerad, som icke får öfverskridas, så bär det sig icke att engagera de dyra tyska brännmästarne, åtminstone icke vid de flesta här befintliga brännerierna. Vid innevarande riksdag har hr A. J.Sandstedt föreslagit, att 4 å 5000 rdr lön på stat beviljas åt en lärare, som förstar att vetenskapligt och praktiskt ur alla slags produkter uttaga högsta möjliga qvantur sprit, och hvilken person finge af bränvinsproducenterna hos landtbruksakademien eller landshöfdinge embetena reqvireras mot lämplig ringa ersättning för hvarje förrättningsdag, i likhet med hyad som nu finnes föreskrifvet för landtbruksingeniörernax. föreslagna undervisaren i bränvinstillverkning är lika behöflig och lika gagnande, som undervisaren i ostoch smörberedning, i fiskerinäringen o. s. v., ty den undervisning, som han meddelade, skulle utan tvifvel öka råvarornas afkastning, till fördel för producenterna, och äfven höja statsinkomsten genom den ökade tillverkningsskatten. Det är obestridligen ett ganska märkligt faktum att då rudimaterierna jemte br materialet och arbetet icke äro dyrare här än i Tyskland, Danmark och Holland och i förening dermed denjemna och långvariga vinterkylan äro särdeles gynnsamma omständigheter för bränvinstillverkningen, så står ändock bränvinspriset här under vanliga förhållanden högre än i nyssnämnde länder, från hvilka en anska betydlig sprit-export kan med stor ördel verkställas. Men hvad är orsaken härtill? Jo, helt enkelt den omständigheten, att af samma qvantum rudimaterier uttagas i nyssnämnde länder femtio procent mera sprit, än här, hvarigenom varans tillverkningspris är 50 procent lägre der, än här. Det är det höga tillverkningspriset, som omöjliggör all sprit-export från Sverge. Så länge sprittillverkningen icke här i landet utöfvas af vetenskapligt bildade personer, möter äfven den stora olägenheten att utländskt bränvin, å hvilket tillverkningspriset är betydligt billigare, kan med fördel importeras. Frankrike bedrifver en högst betydlig spritoch bränvinsexport, företrädesvis från Bordeaux, till England, Amerika och OstIndien, och konsumtionen af sprit, såsom tillsats till de ursprungligen svaga vinsorterna, hvilka exporteras, är likaledes ofantlig. Å Preussens spritproduktion, som 1854 uppgick till nära 130 millioner qvart (100 qvart4334 kannor) hade 1863 ökats till nära 223!2 mill. qvart. Ensamt från Berlins tullamt expedierades till utlandet , 1853 8,827,000 qvart, men 1863 18,765,000 qvart å 80 proc. De ofantliga fvantiteter sprit och gentver, som från Holland exporteras, äro tillverkade företrädesvis af utländsk spanmäl, mest råg, som införes från Ryssland. Det är uppenbart, att äfven Sverge skulle kunna exportera sprit med stor fördel, men endast under det vilkor att tillverkningen bedrifves med samma skicklighet som i utlandet. Men på de sista femton åren har äfven sprittillverkningen af hvitbetor i Frankrike, Tyskland och Österrike ofantligt ökats. Om denna fabrikation har ingen här någon kännedom. Utan tvifvel tager den en vida större skicklighet i anspråk, och det är med hänsyn dertill som hr Sandstedt i sin motion föreslår att den person, som skulle inkallas, borde vetenskapligt och praktiskt undervisa i sättet att ur alla slags produkter uttaga högsta öjliga qvantum sprit. ttillverkning af hvitbetor kan blifva af stort inflytande på värt jordbruk. Hvitbetsodlingen, afsedd för sprittillverkning, kan vinna större utsträckning än samma odling för sockertillverkning, eller blifva ett supplement dertill. En fabriksanläggning, afsedd för den sistnämnda tillverkningen, kan icke komma till stånd förrän den dertill erforderliga qvantiteten sockerbetor kan med visshet erhållas. Det var derföre som det skånska sockerbruksaktiebolaget (i Landskrona) inköpte Säbyholms egendom och arrenderade jord i dess grannskap för tbedrifvande af Denna motion förtjenar uppmärksamhet. Den . a AN AA RB BN ng mn gg HV NUR Ae HrANT örERDKEN