Aftonbladet – 9 mars 1868, sida 3

inskränkningar rörande denna fråga för närvarande vara af nöden. Talaren fästade ock uppmärksamheten derpå att man aldrig utan verkligt nöcä tvång, i oträngda mål, borde ingå till K. M:t med anhållan om förändringar eller förbättringar i hvad det vara må. Yrkade afslag. Sedan härefter hrr Orre, Ifvarsson, Sven Nilsson, frih. Alströmer, C. A. Larsson, Hierta, Uhr och Hessle yrkat afslag på hufvudsakligen samma grunder som de föregående talarne, men deremot hrr Bergman och Reutercrona yrkat bifall till motionen och utskottets utlåtande, blef utlåtandet af kammaren afslaget. Samma utskotts tillstyrkande utlåtande rörande väckt motion om optionsrätt för arrendatorer af Lunds akademihemman, afslogs efter en kort diskussion mellan hr Agardh och motionären hr Jöns Olsson i Nordanå, hvilken senare understöddes af hr Bergman. Afslaget skedde dock först efter votering, som utföll med 58 röster mot 56. Samma utskotts tillstyrkande utlåtande rörande väckt motion om 1:0 att, då öfveringeniörstjensten i generallandtmäterikontoret nu är ledig, samma tjenst tillsvidare må lemnas obesatt, och 2:0 att K. M:t täcktes för nämnda verk föreskrifva sådan arbetsordning, att öfveringeniörstjenstens nu tillkommande äl ganden må kunna på öfriga tjenstemän inom verket fördelas, så att förenämnde tjenst, såsom derefter obehöflig, må kunna indragas, föranledde en kortare diskussion, hvarunder hr Busck yrkade afslag, hufvudsakligen på den grund att, som styrelsen endast består af generaldirektören. sekreteraren och öfveringeniören, och det ofta nog händer att den förre åtnjuter någon tjenstledighet eller är ute på resor, så skulle det lätteligen kunna hända, om öfveringeniörstjensten blefve indragen, att sekreteraren ensam komme att utgöra styrelsen inom kontoret. Sedan motionären hr Johannes Andersson från Elfsborgs län yttrat sig för bifall understöddes han deruti kraftigt af hr Sjöberg, som, efter att i generallandtmäterikontoret hafva gjort sig förvissad om att alla de af motionären gjorda uppgifter voro fullt riktiga, förklarade att det syntes honom alldeles klart att ifrågavarande tjenst både kan och bör indragas. Talaren ansåg att den stora minskning i landtmätares göromål, som på sista tiden visat sig och hotade att blifva ännu större, skulle äfven komma att förorsaka minskadt arbete för styrelsen. Hrr Hierta och Björek uttalade sig äfven för bifall, hvarefter båda de ofvan angifna momenterna i utskottets utlåtande af kammaren biföllos. Statsutskottets memorial, i fråga om extra statsnpleringens öfverflyttande från riksgäldskontoret till stats! ontoret, föredrogs härefter. Hvad utskottet i afseende härå hemställt hafva vi i lördagsbladet, vid referatet öfver samma frågas behandling inom första kammaren, fullständigt återgifvit. Diskussionen om de två första punkterna i utskottets hemställan, hvilka afse sjelfva öfverflyttelsen från riksgäldskontoret, öppnades af hr Berger, som medgaf att rättast vore om hela extra statsregleringen blefve öfverflyttad på ett enda verk, ansåg dock att statskontoret, genom detta förfaringssätt, skulle komma att få större utgifter än med kontorets inkomster kunde bestrias, hvarigenom skilnaden ändock skulle komma att tagas från riksgäldskontoret, såvidt ej statskontoret skulle medgifvas rättighet att låna upp penningar när så behöfdes. Yrkade återremiss. Hr Hierta redogjorde för en del af utskottets motiver och menade att hufvudsakliga anledningen till utskottets åtgöranden ligger deruti, att statskontoret eger medel att använda för extra statsregleringen, hvilka medel eljest skulle levereras till riksgäldskontoret, men nu efter utskottets förslag, för undvikande af onödig omgång, af statskontoret sjelft användas. Yttersta ändamålet har för utskottet varit, Jätrade talaren, att en framtid kunna få riksgäldskontorets tjenstemannapersonal förminskad. Yrkade bifall. Hr Svanberg instämde med hr Berger om yrkande att utlåtandet måtte återremitteras. Hr Björck ansåg förslaget utgöra första steget ill en önskvärd förenkling och trodde att statskontoret med erhållande af ett kreditiv från riksgäldskontoret ganska lätt skulle kunna reda sig. Yrkade bifall. Statsrådet frih. af Ugglas ansåg, i likhet med len föregående talaren, att förevarande öfverflyttling komme att utgöra ett steg i den rätta riktingen för erhållande af en enkel och redig förraltning, oaktadt det ej undföll talaren att en och unnan svårighet skulle uppstå för statskontoret, ehuru ej af större vigt än den lätteligen skulle unna öfvervinnas. Trodde äfven att ett kreditiv rån riksgäldskontoret skulle vara nyttigt för statscontoret, och förklarade talaren sig komma att söra allt för att åstadkomma enkelhet i den del vf förvaltningen som stod under hans vård. Hr Bergström önskade att orden såväl ordinaie som skulle ur första punkten utgå; yrkade i yfrigt bifall. De båda af utskottet föreslagna punkterna biöllos härefter, hvaremot utskottets förslag till ndring af 23 i riksgäldskontorets reglemente terremitterades på yrkande af hrr Björck och Berger. Statsrådet frih. åf Ufglas trodde äfven tt genom en återremiss lämpligast ett möjligen ehöfligt tillägg skulle kunna i paragrafen inyta. Första kammarens protokollsutdrag rörande dess illfälliga utskotts n:r 8 utlåtande angående greiska språket remitterades efter någon diskussion ill kammarens tillfälliga utskott u:r 1. Andra kammarens tillfälliga utskotts n:r 4 beänkande öfver motioner angående åtgärder till agtens fredande, föranledde en ganska vialyftig iskussion med afseende å utskottets förslag: det riksdagen måtte besluta en skrifvelse, inehållande begäran att K. M:t täcktes till nu gälande jagtstadga af den 21 Okt. 1864 göra det tillägg, att K. M:t vill till pröfning och afgörande ipptaga af landsting framställda förslag till såana särskilda bestämmelser angående jagten nom landstingsområdet, hvilka anses nödiga -eller ämpliga. Utskottets förslag bifölls genom votering med. 0 röster mot 35. Under den förutsättning att iksdagen skulle lemna bifall till detta förslag, ade utskottet hemställt att hrr Åstrands och Joan Erikzons motioner i samma syfte ej måtte till ågon åtgärd föranleda, men hr Åstrand begärde, edan en temligen lång diskussion härom ändtlien nått sitt slut, votering och erhöll bifall för in motion med 44 röster mot 38. Deremot biölls utan diskussion utskottets hemställan ehvad en rörde hr J. Erikzons motion. Samma tillfälva ntalratta tillotvyrlanda utlåtanda avnnd 2 2 2