Aftonbladet – 5 mars 1868, sida 2

;h således tala vi hufvudsakligen om de se-l! are, så mycket hellre som de från norr tillll der och tvärtom inom Stockholm akandes: tal, också till följd af sammanbindnings-i wnans verksamhet, antagligen icke kommer t framdeles tilltaga i samma progression 1 m de gåendes. 1 Visserli igen beslöto Stockholms stadsfull-l!q äktige, år 1866, att den nya bron skulle lh ( I : i I j : yggas mellan Tegelbacken och Riddarhusänden; men sedandess hafva helt andra jörillanden inträdt. En ny gångbro är nemlien nu under byggnad utmed jernvägsbron ver Norrström, och medelst denna gångbro, m kommer att öppnas för trafiken till vå n, blir en ny väg beredd för gående till ch från staden, Riddarholmen och Strömsorg, till hvilka båda sistnämnda ställen ppor skola leda från den nya gångbron. ärigenom upphör åtminstone ett af de skäl, im förr anfördes för den nya brons bygnde mellan Tegelbacken och Riddarhusnden att hafva samma giltighet längr an invånarne ä Kungsholmen och kring Klara trandgata nu komma att få denna lättnad trafiken, och torde billigheten väl fordra :! tt man vid bestämmandet af läget utaf ännu n kommunikationsled öfver Norrström fäster era afseende vid behofvet af lättad kommunikation för den ojemförligt mycket större ch mera befolkade trakten omkring Drottinggatan. Om den nya bron lägges i föringning af Drottninggatan komma jemväl e bada broarne (denna nya bro och Norrro) att mellan sig, temligen lika, dela den fik, som mot staden utgår från de båda vidtellinierna å Norrmalm, Malmtorgsoch jeridarebansgatorna med Hötorget sasom ndpunkt samt Drottningoch Norrtullsatorna, hvaremot endast Kungsholmen och edra Klara, med blott omkring en fjerdedel å stort antal trafikerande, skulle, utan att öra en omväg, komma att begagna den nya iron mellan Tegelbacken och Riddarhus änden och trefjerdedelar taga vägen öfr Norrbro, der trängseln säledes, genom unnu en bro öfver Norrström, icke skulle comma att minskas på långt när så myck im den nya bron lägge mellan Tegelbacken ch Riddärhusgränden som om den bygges i örlängning af Drottninggatan. Liksom gängbron utmed jer nvägsbron komner att utgöra en direkt kommunikationsled nellan det å Norrmalm projekterade nya orget och staden, kommer, såsom vi redan rut nämnt, den nya bron, om den bygges förlängning at Drottninggatan, att blifva j nedlet till en likaledes direkt förbindelse nellan Norrtullsoch Drottninggatorna, Veterlänggatan och Södermalm. Mot den nya brons byggande i förlängning ef Drottninggatan hafva vi visserligen hört let inkast göras, att från Mynttorget, der lenna bro skulle utmynna i staden, endast ie trånga Myntoch Stadssmedje-gatorna eda vidare. Men här finnas dock tvenne gaor, der trafiken kan dela sig inåt staden, waremot vid den från Tegelbacken föreslagna rons utmynning i staden endast en och derill en ganska trang gränd, Riddarhusgränden, skulle komma att upptaga hela trafiken. Dessutom torde väl i tidernas längd kommunikaionsleden fran Mynttorget till Slussen komna att få en större utvidgning. Ett skäl för brons byggande i förlängning ve Drottninggatan mot Mynttorget finna vi ifven derutinnan, att de härstädes smalare rattendragen, is nnerhet den delafströmmen som skiljer Helgeandsholmen fran Mynttorget, tteligen medgitva att denna nya bro kan bety dligt bredare än en bro som bygses mellan Te egelbacken och Riddarhusgränlen, der vattendraget är flera gånger bredare. Ett ytterligare och ingalunda det minst vigtiga skäl för den nya brons förläggande. nellan Drottninggatan och Mynttorget är alt inläggningskostnaden för en bro derstädes komner att blifva åtminstone ett par hundra tusen iksdaler billigare än för en bro mellan Tegelvacken och Riddarhusgränden. Denna icke obeydliga besparing kan ju i stället användas och för Helgeandsholmens planering och dess örsättande 1 ett skick, som anstår denna nellan Stockholms kongl. slott och palatserna ler midt emot belägna plats — en plats, som ör närvarande framställer en i sanning allt unnat än vacker anblick. Om man också vittills nödgats fördraga, att midt i Sverges rackra hufvudstad hafva sådana vanprydande uckel som de äå Helgeandsholmen mot Mäaren belägna, icke förglömmandes de kring ongl. hofstallet rykande spillningshögarne, a må detta förhållande finna en möjlig undkyllan deri, att hittills, sa länge flertalet reande sjöledes anländt till staden, från Mäare-sidan vid Riddarholmen och fran Saltön vid Skeppshron, Norrströms stränder, rån och med Helgeandsholmen förbi Ridlarhusgården och den invid Riddarhuskanaen belägna temligen anspråkslösa kongl. tvätträttningen m. fl. allt annat än prydliga omningar, . betraktats såsom en undangömd bak ida. Förhallandet blir numera helt annorunda, och vi kunna icke tro att nägon stockholmsbo, knappt någon svensk, finnes, om icke harmas vid den tanken, att Helandsholmen och Norrströms stränder skulle a qvarblifva i sitt nuvarande ruskiga skick, edan bantagen komma att föra så insom tländska resande på en bro midt igenom taden med utsigt just åt detta håll. Låtom oss derföre hoppas att Helgeand: olmens länge fördröjda planering och f köning omsider må blifva en verklighet — n förhoppning, den man borde ega så mycet större rätt att hysa som, enligt hvad llmänt kändt är, redan för längesedan ett ungligt löfte bade gafs och med underdanig acksamhet emottogs, hvarigenom Stockholms tad skulle sättas 1 tillfälle att förtoga öfver enna holme och göra den till en prydlig och ärdig omgifning kring en af Europas vack ste konungaboningar. Och då den nya rons framdragande öfver Helgeandsholmen kulle komma att utgöra ett tvingande meel till att ändtligen fa denna holme så plaerad, planterad och möjligen äfven så beygd som man länge önskat, så våga vi påä, alt den i sammanhang med den a nya brons yggande i förlängning af Drottninggatan öfver lel.eandsholmen stående frågan om denna holes förskönande också är ett särdeles vigtigt käl för vår åsigt rörande läget för denna ya bro. O—0. ft kl densiteten tin kli a NORGE. I hn Vid en eldsvåda som förliden måndags afmn utbröt i doktor Tobiesens maskinbageri: Kristiania hade man tillfälle att erfara nyt1