Aftonbladet – 5 mars 1868, sida 2

Frågan om en ny bro öfver Norrström. Under decennier hår denha, för hufvudstaden så vigtiga fråga flera gånger varit å bane och ventilerats både i tal och skrift. En plansch öfver Stockholm, som utkom för flera ar sedan, visade till och med en bro öfver Norrström om redan konstruerad. En sådan är visserligen också ganska önskrentaf nödvändig, icke allenast erlätta den alltmer växande trafiken utan ock för att, i händelse den lägges der vi anse den böra hafva sin plats, nemligen i Drottninggatans förlängning öfver Helgeands-holmen till Mynttorget, framtvinga ett ordnande af denna Holmes yttre till harbelägna hufvudstad. Närmaste orsaken till att vi just nu röra vid denna brofråga, är det beslut som drätselnämndens första afdelning nyligen lärer hafva fattat, att till täflan annoncera och utfästa två pris för två de bästa ritningar till en bro öfver Mälaren mellan norrmalm och staden. Dessa ritningar lära dock beklagligtvis endast gälla en bro från Tegelbacken till Riddarhusgränden, utan något salternativ. Ehuru drätselnämnden, tillföljd af stadsfullmäktiges förut fattade beslut, måhända icke kunnat handla annorlunda, vore det dock önskligt att denna täflan kunde sträcka sig jemväl till ritningar öfver en bro mellan Drottninggatan och Mynttorget. Om det då af ritningar och kostnadsförslag visar sig att en bro mellan Tegelbacken och Riddarhusgränden hvarken blir till läget den bästa ej heller i och för stadens försköning den igaste, äfvensom att den också blir dyden som vi anse böra ifrågakomma, a är det ju bättre att stadsfullmäktige ändra ett förut fattadt beslut än vidhålla detsamma och möjligen framdeles, men då för sent, finna det mindre ändamålsen igt. Genom en mångsidigare pröfning kunde man slippa att råka ut för samma missöde som nyligen egt rum i afseende på den lämpligaste platsen för sl olan. — Täflingsritningarne borde således, i vår tanke, omfatta båda de brosträckningar, om hvars företräde: redan förr har tvistats, och icke endast den som afser att realisera förslaget om brons byggande mellan Tegelbacken och Riddarhusgränden. Öfvertygade om att ett uppskof, om också i sig sjelft icke önskvärdt, do bättre ä ett omotiveradt beslut, vilja vi försöka att vi 1:o) att en ny bro öfver Norrström är nödvändig, och 2:0) alt denna bro bör byggas i förlängning af Drottninggatan mot Mynttorget. Hvad det första af dessa påstaenden beträffar, så lärer derom icke behöfva vidi tigt ordas, enär man an länge varit verens om behofvet af ännu en bro öfver Vorrström, — ett behof som på senare tider isat sig allt mer och mer trängande, ju mer Stockholms folkmängd och tra fik ökats och ju mer man komnmut till den öfvertygelsen att Norrbro i och för nödiga reparationer kan komma att behöfva afstängas förlängre eller kortare tid. Och då, om denna stora råk till och fran staden skulle blifva ngd, är det nödvändigt att hafva en annan sådan att tillgå. Utan att anställa några jemförelser med andra, större städer och således utan att tala om de fyra eller fem stora broarne öfver Newan i Petersburg, förutom alla större och mindre broar öfver Newans bigrenar inom samma stad, icke heller om de många broarne öfver Seinen inom Paris 0. s. v., vilja vi endast taga exempel från ett par närbelägna, mindre städer och erinra då om, att öfver den genom staden Åbo flytande Aura-ån finnas två yroar och att, tack vare en nitisk landshöfdings rastlösa verksamhet, Uplas två stadsdelar numera förenas genom fyra körbroar och en spång öfver Fyris-än. Öfvergående till den andra hufvudfrågan, eller brons löge, påstå vi bestämdt, att den