Aftonbladet – 29 februari 1868, sida 2

Morgonsolens först: ar smögo sig tyst och stilla in mellan k rsträden vid källan på Monockonokön, och der, på det blomst ödda gräset läg Catharine Montour utst gon voro slutna och en DO ckt. Hennes mörk ring omgaf dem. Den lysande fjäder kronan låg bruten under hennes bleka tinning, och hennes ögonbryn voro samman: dragna som i vrede. Då och då grepo he nes händer krampaktigt i gräsmattan och hela hennes kropp vred sig under smärtan af såren. Grenville Murray, blek och med fö vridna drag, låg der han fallit, då hans ar mar ej mer förmådde omsluta henne, och Varnham, missionären, satt ett litet stycke derifrån, sorgset seende på dem båda. Hans tystnad tydde på djup och om man så får säga, högtidlig sorg; dock låg något af bitter köld deri. Han kunde ej se denne