Aftonbladet – 27 februari 1868, sida 3

Andra kammaren. Vid föredragning af statsutskottets utlå tande n:r 16, i anledning af K. M:ts skrifvelse, angående ungefärliga värdet af statsverkets egendom, lemnades först ordet at statsrådet Bredberg, som ansåg, att utskottet icke behandlat denna fråga i enlighet med förra riksdagens beslut, hvilket åsyftade att erhålla ett fullständigt kapital-bokslut, upptagande både tillgångar och skulder Statens egendom i banken och riksgäldskontoret fanns ej upptagen i den af utskottet lemnade öfversigten, och kunde naturligtvis icke inflyta i den af K. M:t meddelade tablå, enär denna egendom stode omedelbart under riksdagens förvaltning. För sin del trodde tal., att det ålegat utskottet, hvilket icke heller bort vara svårt för detsamma, att från banken och riksgäldskontoret infordra uppgifter om dessa embetsverks såväl tillgångar som skulder. Enär tal. såsom icke varande riksdagsman, icke kunde framställa något yrkande, ville han blott hemställa till kammarens bepröfvande, huruvida ej skäl funnes för hand att återförvisa ärendet till utskottet, i syfte att erhålla en fullständig öfversigt öfver statens både tillgångar och skulder, såsom förra riksdagen önskade. Hr itosenderg höll före, att då man både allmänt och enskildt uttalar fruktan för, att våra finanser äro förstörda, ja då somliga till och med örmena, att hela landet står vid en afgrund i ekonomiskt afseende, så vore det allt skäl att få veta huru det egentligen står till. Af utskottets uppgifter blefve man emellertid bra litet klok, då man blott erhölle kunskap om tillgångarne, och icke ens dessa fullständigt, men deremot lemnades i fullkomlig okunnighet om skulderna. Yrkade återremiss. Hr Vari Ifvarsson upplyste, att utskottet, genom att för kammaren framlägga K. M:ts skrifvelse i ämnet, ansett sig hafva fullgjort sin pligt, enär det icke fattat, att meningen varit någon anan än att erhålla kännedom om statens tillgånar; hvadan utskottet icke heller ansett sig böra lemna någon vidare utredning utan blott öfverlemnat den från K. M:t ankomna tablå jemte sam-. mandrag. Vore meningen att åstadkomma en närmare utredning, så vore detta ett särskildtärende och kunde endast såsom sådant behandlas. För sin del ansåg dock tal. vidare utredning öfvertlödig, och yrkade, att betänkandet skulie läggas till: handlingarne. Ir CC. A Bbarsson menade, att om den ifrågsasatta utredningen skulle kunna utöfva något indytande på landets kredit, så borde den upptaga både tillgångar och skulder. Visserligen icke inom landet, der man nog visste att aw affärer icke voro dåliga, men för utlandets kännedom vore det af vigt att visa statsverkets verkliga tillgångar. Hr iiedlund ansåg det vara oriktigt att bedöma landets tillgångar efter dess fasta egendom, såsom kongl. slott och dylikt, hvilket icke lemmnade någon inkomst. Landets skulder kunde åtminstone icke betalas med hvad dessa egendomar afkastade, utan dertill måste folkets skattebidrag anlitas. Ville man verkligen erhålla köpnedom om landets tillgångar, så borde man följa samma beräkningsgrund som den sista finanskomiten, då den såsom tillgång uppskattade hela tandets fasta egendom till 3000 nullioner rår, hvilket visserligen, enligt talarens åsigt, vore för lågt uppskatadt, då landets fasta egendom säkerligen representerade ett kapital af 5000 millioner rdr. Statsverkets egendom utöfvade ringa inflytelse på landets kredit, ty oafsedt om denna egendom vore större eller mindre, kunde folket bära större eller mindre skatter, alltefter som den allmänna välmågan och förmågan att bära skatterna vore större eller mindre. Yrkade att betänkandet måtte läggas till handlingarne, i hvilket yrkande hr Os: u förenade sig. Hr dos ofec K fann det vara förunderligt, om ej jernvägarne t. ex. skulle utöfva något intiytande på landets kredit. Minskades statens egendom