Aftonbladet – 27 februari 1868, sida 3

Ri Gårdagens förmiddagsplena. Första kammaren. Öfverläggningen om anslag till väganläggning mellan Öfre Fryken och Klareifven, samt till sänkningaf sjöarne Kalfven och Fegen i Elisborgs län. Den förste talaren, br Wiikander, förordade varmt den ifrågavarande väganläggningen, som en kommunikationsled af största vigt. Tanken på detta arbete är mycket gammal, men planen daterar sig från 1858. Talaren ansåg företaget väl förtjent af statsbidrag i och för dess fördelar, och som ännu ett talande skäl tillade han att det vore. desto nödvändigare nu då den nödställda befolkningen har så stort behof af arbetsförtjenst. Yrade aslag på statsutskottets betänkande och bifall till den kungliga propositionen. Hr von Getjer unsäg att denna fråga vore densamma som frågan om det stora anslaget af 500,000 rår till beredande af arbetsförtjenst åt nödställda, och då kammaren beviljat detta anslag, så hade den gått så långt som den ansett sig kunna göra. På grund häraf önskade talaren bifall till utskottets afstyrkande. Grefve af Ugglas förklarade, att om det stora anslaget vid allmän votering kommer att beviljas, så vill han för sin del rösta nej för det mindre, men i det fall att andra kammarens beslut, om det stora anslagets nedsättning till 200,000 rdr, också blifver sdagens, så önskade talaren att den då otillräckliga summan måtte förökas med nu ifrågavarande 59,700 rår. Or bueck gjorde kammaren uppmärksam på att man med varsamhet borde handtera dessa hela och halfva hundratusenden, som man begär än hit än dit. För sin del ansåg talaren att klokheten bjuder att afslå anslaget genom att bifalla utskottets afstyrkande. Grefve E. Sparre yttrade, att förr var det så visst som kringlan i bagarboden, att statsanslag beviljades för alla sjösänkningar som begärdes; men nu betänker man sig äfven då ett anslag är af behofvet påkalladt. Den ort i Elfsborgs län, der de ifrågavarande sjösänkningarne företagas, är så fattig, att der finnes bara allmoge och blott en enda herreman. Orten har mäst sätta sig i skuld för att bestrida flera kostnader till förberedande arbeten, och det är nu frågan att rädda folket från detta balanserande i bankerna genom att bevilja ett låneanslag af 35,000 rdr. Palaren yrkade bifall till den kongl. propositionen. Statsrådet Lagerstråte förklarade, att om det stora anslaget vore definitift beviljadt, så skulle han icke kunna hoppas kammarens bifall till denna proposition. Dessa båda anslag hafva redan varit beviljade, men genom arbetsstyrelsernas försummelse icke blifvit uttagna, och den k. propositionen har derför tillkommit för att åstadkomma jemnvigt i detta förhållande. Talaren uppläste ett bref från landshöfdingen i Wermland, som företagit en färd genom de norra socknarne och na beskref folkets nödställda belägenhet, samt framhöll nödvändigheten att skaffa arbetsförtjenst. om man vill förekomma en allmän utvandring. Ett arbete, som dertill vore lämpligt, är just en omläggning af den svåra och baäckiga vägen genom Fryksdalen och Elfdalen, Talaren slutade sitt anförande med den önsifån, att kammarens ledamöter i allmänhet måtte NW frågan iakttaga samma ställning som grefve af Ugglas. Grefve C. 4. Hörver yttrade, att man ej borde spänna bågen för högt och genom att bifalla såväl det stora som det lilla anslaget komma till den följd, att båda propositionerna vid allmän votering skulle falla. Talaren hade erhållit underrättelse om att i den ort af Elfsborgs län, som skulle erhålla en del af anslaget, skörden har utfallit jemförelsevis god, och följaktligen något allmänt arbete för beredande af arbetsförtjenst icke vore nödvändigt. Ivad det vidkommer att genom ett större arbetsföretag i Wermland förekomma Fryksdalingarnes utvandring, så insåg icke talaren nödvändigheten deraf, ty Fryksdalingarne äro ett folk, som alltid vandrar kring land och rike och hvarför just i år hindra dem derifrån? Yrkade bifall till utskottets utlåtande. Frih. -presgporteo talade äfven för bifall till utskottets afstyrkande. Sist uppsteg grefve Sparre och yttrade, att andra kammaren med stor pluralitet afslagit det stora anslaget, och har man alltså liten tjangs. (chance?) att få det beviljadt, hvarföre talaren ansåg det vara af så mycken större vigt att bifalla den nu ifrågavarande propositionen. , Som vi förut nämnt afgjordes frågan genom votering och beviljades anslaget med en pluralitet af 61 röster mot 46.