Aftonbladet – 27 februari 1868, sida 3

Gårdagens aftonplena. Första konmmaeren. Grekiska språkets studium. Vid gårdagens aftonplenuwm afgjordes: frågan huruvida grekiska språket fortfarande skulle qvarstå såsom obligatoriskt läroämne vid våra. skolor eller om dispens derifrån ej borde mesgifvas. Första kammarens tillfälliga utskott n:r 2, som afgzifvit utlåtande i ämnet, har tillstyrkt alt riks dagen måtte anhålla det K. M:t ville med upphäfvande af 12 3 i nu gällande läroverksstadga, anbefalla en sådan anordning af undervisningen inom de högre läroverken, att lärjungar, hvars målsmän så önska, må kunna begagna undervisningen i latinska språket utar nödtvång att på samma gång undervisas i det gre:iska, samt att K. M:t i sammanhang dermed ville föreskrifva, i hvilket eller hvilka läroämnen sålunda dispenserade lärjungar skola i stället undervisas. Härom utspann sig en liflig debatt, som upptog hela plenum, och för hviiken härnedan i största korthet redogöres. Hr firekssn hvilken reserverat sig mot utskottets hemställan, uppträdde såsom en ifrig förfäktare af den gamla åsigten om nödvändigheten af det grekiska språkets bibehållande såsom obligatoriskt läroämne på den s. k. lärda linien, Han utvecklade närmare de skäl, på hvilka han grundat sin reservation, som hufvudsakligen innehåller, att den klassiska bildningen skulle blifva stympad och half genom dispensen från grekiska; att lärjungarne skulle komma att sakna ett vigtigt element i sin klassiska bildnings harmoniska utveckling, och att denna hrist menligt skulle inverka på latinstudiet, hvilket droge fördel af kännedomen om det grekiska idiomet. För dem, som läste kisk i i undervisningen af latin en hård oförrätt, på samma gång som den vore skadlig för dem, hvilka af oförmåga ej kunde följa med i båda språken, då ingen minskning i ansträngning igenom skulle vinnas, enär om det engelska språke i stället för grekiskan, förstnämnda undervisningsmne måste drifvas med allt allvar. Den enda fördelen, som hr Beckman ansåg föranledas af den nya anordningen var, att de lärjungar, som icke kunde fullständigt följa med på den klassiska linien, besparades don förmenta förödmjukelsen att erkänna sin oförmåga, hvilken fördel dock skulle köpas alltför dyrt, då de svaga tvingades att, oaktadt denna sin oförmåga, deltaga i hela undervisningen, ehuru ämnena något ändrades för dem, då den osäkerhet, som uppstode genom ständiga ändringar i läroverksstadgan, vore menlig och förlamande, och det nya reglementerandet skulle förrycka och inveckla läroverkets verksamhet m. m. Ir Säve uppträdde äfven såsom målsman för de gamla I språkstudiernas idkande i våra skolor, och redogjorde för de: vexlande åsigter, som under den sista tiden gjort sig gällande hos ståndsrik; arne samt föranledt regeringens skilj aktiga beslut. Efter det att studiet af grekiskan j fritt, hade man kort derpå nödgats göra en kränkning, efter vunnen erfarenhet, men denna cenhet syntes man nu hafva glömt. Han förordäde de gamla språkens nödvändighet såsom underlag för vetenskapliga studier och all verklig ildning, fran deras vigt om underi för andra språks lärande. Latinska och v ord förekomma ständigt på alla vetenskapens områden, och det vore nödigt känna deras grund, Palaren prisade vidare den sedliga betydelsen af Demosthenes tal och Homeri odödliga sånger, som ej kunna upp s genom stulerande af det fornuordiska, hvarmed talaren ej förstod hvad man menade, om det var det språk, som talades af Odin eller Asarne. Fö st ann det ej vara skäl att utesluta läsningen af kiska i våra skolor, då det bibehölls nti skolorna i Danmark, England, Tyskland, Österrike 0. 8 Vv. Han befarade, att om man öfvergaf det gamla Hellas och Athen, skulle man äfven snart öfvergifva det gamla Rom, samt slutade sitt anförande med den uttalade önskan, att studiet af de gamla språken i skolorna måtte bibehållas såsom en heder för ungdomen och ländande till framtida gagn. . Hr Bergstedt fick härefter ordet och bemötte ett längre spirituelt föredrag, som afhördes med nycket intresse af karmmwarens ledamöter, förvändheten af den mening, som gjor X s studium till all bildnings ytte yvch v saste grund. enten som endast delvis hörde reus ord, kan icke ens ofuliko återgifva edragets hufvudionehåll, utan endast antyda, att leren tillorkände de klassiska språken tesydeloc