Aftonbladet – 27 februari 1868, sida 2

UTRIHES, E NGLAND Till underhuset har en bill inkommit med örslag, att afrättningar skola ske på fänvelsegardarne. — Denna fråga torde komma utt föranleda intressanta debatter vid andra äsningen. I samma. hus afgaf statssekreteraren för Indien, sir Northeote, den 22 denhes en redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för att åstadkomma en mera direkt telegrafrbindelse mellan England och Indien. För närvarande gå telegrammerna öfver Turkiet och BR rssland. Under de första 20 dagarne af Fe erfordrade telegraferingen öfv Ryssland i medeltal 3 , dagar och I timmi och öfver Turkiet 3 dagar 11 timmar, Derefter har telegrambefordringen gätt pi 2 dagar, 22 timmar. Enstaka depescher hade dock framkommit på afsändningsdagen och mycket ofta följande dagen via Turkiet och Ryssland. Mätt och steg hade vidtagits för att sätta förbindelselinierna i fullkomligare skick. Icke desto mindre skulle det vara en stor fördel för England, om det kunde få en annan linie genom Röda hafvet. Men att lemna understöd till och garantera en sådan linie låg icke i regeringens politik. NORDTYSKLAND. En preussisk bankfilial kommer att uppittas i Flensborg. Från samma stad bettas, att magistraten derstädes gjort en framställning hos regeringen om att antiqvitetssamlingen må bli äterförd till sitt gamla ställe. Uppgiften i några tyska blad att exkonung Georg redan skulle utbekommit ett par millioner af den honom af Preussen tillerkända godtgörelsesumman, bestrides af Kreuzzeitung, som säger, att de ifrågavarande millionerna höra till de kapitaler, hvilka skaffades ur vägen och skickades till London. Ersättningssumman är ännu hel och hållen i den preussiska regeringens händer. Et? privattelegram från Wien till Hamb. Nachr. meddeiar, att Bismårck till österrikiska sändebudet förklarat att han med tacksamhet och fullkomlig tillfredsställelse mottagit de österrikiska upplysningarne i hannoveranska frågan. ITALIEN. Berättelser från Rom yttra sig helt öppet om de nya svårigheter, som hemsöka det he rev hofvet. Österrike påyrkar en grundg revision af konkordadet, och Frankrike gör å sin sida föreställningar mot de bourbönska stämplingarna och framställer skarpa reklamationer i anledning af påfvens breve till msgr Dupanloup, hvilket betraktas såsom ett ingrepp i Frankrikes förvaltningsfrågor. Det tros till och med, att kardinal Äntonelli kan komma att uppoffras för det franska missnöjet. Kardinalen skall nyligen i förbittrad ton ha yttrat till en diplomat: Värre hade det icke gått för oss, om italienarne hade ryckt in 1 Rom. RYSSLAND ocH POLEN. Om dessa länders förhållande till hvarandra skrifver Times korrespondent i Berin: De ryska bladen ha plötsligen ändrat sitt språk med hänsyn till Polen och polackarne. Genom ett plötsligt omslag har gårlagens förbittring i dag öfvergått till, den vänligaste och försonligaste stämning. Åfven Moskwas tidning, hvilken i så lång tid varit den oförsonligaste fiende titl det underkufvade olket, yttrar uppriktigt deltagande för dess idanden, som om den plötsligt hade fått en 1y ingifvelse. I sammanhang med detta