Aftonbladet – 24 februari 1868, sida 3

Article Image
der den jernhårda nödvändighetens inflytande en bättre insigt skall bana sig väg öfveralli der den ännu saknas. Kongressen har vid granskningen af utrikesbudgeten, trots Sewards föreställningar strukit ut en mängd sändebudsposter. deribland den i Portugal, och de hemliga fonderna blifvit indragna. En nyligen af båda husen antagen bill berättigar krigsministern att af allmänna medel bestrida omkostnaderna för försvaret af de officerare och embetsmän som för uppfyllandet af sin pligt vid utförandet af rekonstruktionsakteu skall kunna blifva anklagade. Pressens hållning i Alabamafrågan bestämmes till stor del af agitationen för presidentvalet. Krigslarmet är mera ett slamrande med sablarne i Johnsons intresse än uttrycket för den nationella stämningen, och tidningar sådana som Tribune och Newyork Times göra ingen hemlighet af att man, oaktadt den ännu lifliga barmen öfver Englands erkännande af de konfederade som krigförande makt dock ej kan tänka på något krig med denna makt. SYD-AMERIKA. En korrespondent från Rio de Janeiro skrifver den 23 Jan. till Köln. Zeitung: Från krigskådeplatsen vilja ännu alltjemnt inga för de brasilianska trupperna gynnsamma. underrättelser ingå. Det har lyckats presidenten Lopez att till betryggande af Humaitas förbindelser med hufvudstaden Asuncion anlägga en dammväg genom Chaco och sumptrakterna till Vermejo, på hvilken han redan orhållit transporter af hästar och boskap. Lopez motstånd är lika oförskräckt som kickligt. Mannen har blifvit underskattad, let måste sjelfva hans fiender medge. Beästandet af Tepiquary, som under de allirades kanoner växer upp ur jorden, bevisar tt saken ännu ej på långt när är slut. Irgentinarnes förbundstrohet är oberäkneliare än någonsin, och dessutom står Mitre begrepp att med flera regementen aftåga rån krigsteatern för att undertrycka revoutionen i Santa FÅ. Man talar här om åtärder till armens förstärkande antingen geom upphäfvande af de borgerliga garanerna (pressen) eller genom ytterligare utträckt begagnande af slafvarne och slutligen enom värfning i Europa och Förenta Staerna. Från La Plata-staterna äro ej heller några ugneliga nyheter att berätta. Koleran sväner sitt fruktansvärda gissel öfver det olyckga landet. Det såg ett ögonblick ut som on skulle vilja upphöra i Buenos Ayres, en straxt derefter bröt hon ut med förnyad åldsamhet och bortryckte åter mer än 2000 fer. Derifrån utbredde hon sig åt alla håll, hascomus är nästan helt och hållet förödt, ordova Rioja, San Juan, Mindoza lida förirligt. I Entre Rios har farsoten inträngt: umt öfver Uruguay i Banda Oriental, derj: en härjar i Mercedes, Paysandu och Monte ideo. Affärerna ligga ej blott nere, utan ro fullkomligt döda; den qvarlefvande hälfmn af invånarne hotas af hungersnöd, emean all tillförsel upphört. Familjer fly i jdsångest från ort till ort. Sådan är nu ällningen i La Plata.

24 februari 1868, sida 3

Thumbnail