Aftonbladet – 24 februari 1868, sida 2

— Bournonvilles nya ballett Thrymsiden uppfördes i fredags afton för första ingen på kungliga teatern i Kjöbenhavn och framkallade, säger Dagbladet, genom sina mångfaldiga sköna och effektfulla detaljer, sin icke sällan gripande mimisk-tragiska lyftning i kompositionen, sina vackra grupperingar och pittoreska tablåer, som understöddes af en scenisk utstyrsel, ett ofta upprepadt, lifligt bifall. Balletten kan, säger tidningen, närmast karakteriseras som en följd af sammanhängande bilder, hvilka på ett lefvande och åskådligt sätt föra några af den nordiska gudalärans mest dramatiska momenter, motsättningar, kata strofer och aningsfulla bakgrund fram fö) gat. Efter ett förspel Nornerne af pro H. P. Holst, hvilket som en poetisk ouverture skulle inleda och förklara den följande handlingen, gaf ballettens sta akt en framställning af hammarens förlorande, Lokes och Sigyns första möte, Thryms kärlek till Freja, hvilken visar sig för honom i drömmen, omgifven af disar och ljusalfer, och Skirners fruktlösa sändning till Jotunheim, för att fordra tillbs hammaren, hvilken jättekungen endast på det vilkor ville utlemna, att han far, Freja till brud. I andra akten är myten om Odersgillet begagnadt till att skildra gudarnes lit, Frejs och Gerdas bröllopsfest, Lokes fräcka skämt, hans utvisning och förbittring. Derpå följde i tredje akten Skirners berättelse om utgången af sin sändning, Frejas harm och förtviflan, den vapenlöse Thors vanmäktiga sorg, Lokes listiga råd å s fö klädning till Freja. I fjerde akten förlägges scenen till Thryms underjordiska sal, der, trots völvans varning, förberedelser träffades till bröllopet. Efter Thors ankomst och festliga3 mottagande följer slutscenen andet, Thryms och jättarnes d