Aftonbladet – 22 februari 1868, sida 3

vägnar och häntydde derpå, att den politiska omgestaltningen äfven påkallade reformer på det nationalekonomiska området. (SCHW EIZ. I liberala föreningen i Bern har inför en talrik åhörarekrets frågan om folkrättigheternas utvidgande behandlats. Gengel, redaktör för tidningen Bund, ådagalade att demokratien hade varit alla verldskulturfolks ursprungliga och naturliga författning. Den representativa författningen vore i grunden föga skiljaktig från den konstitutionella monarkien; i båda inskränkte sig folkets rättigheter hufvudsakligen till valrätten. Men om folket har att rösta öfver författningen, så måste det så mycket mer äfven besluta öfver sina lagar. Derifrån leder den logiska utvecklingen till full folksuveränitet, Åfven regeringsrådet Weder uttalade sig med största bestämdhet för införande af referendum, hvilket fakultativ redan innehölles i Berns författning af år 1846; det vore det bästa medlet för folkets politiska bildning och vida att föredraga framför veto, hvilket blott utgjorde en rätt till negation och agitation. Den demokratiska rörelsen i Schweiz skulle helt säkert gå sin väg framåt och icke hvila förr än hon genomstängt alla kantoner och slutligen förbundet sjelf. Generalprokurator Tauscher utlät sig i samma anda. Åfven i kantonen S:t Gallen bli ropeni om författningsrevision och referendum talrikare och starkare. Stora rådet i kantonen Freiburg har med 51 röster mot 34 efter lifliga debatter beslutit dödsstraffets återinförande. Petitioner hade ingått för och emot. Fracheboud sade i sitt försvar för betänkandet, att antalet svåra förbrytelser hade tilltagit sedan de 20 år som dödsstraffet varit afskaffadt; detta bestrides af en tidning, som påstår att förhållandet vore alldeles motsatt. Ett annat blad menar, att detreaktionära och klerikala partiet velat förstöra 1848 års verk och skulle nästa gång stifta en hygglig lag angående bestraffning af gudsförsmädelse. Enligt ett meddelande i Schwyz. Zeit. ämna ortodoxa katoliker och protestanter åter förena sig till en allena saliggörande kyrka, hvilken sedan skulle kunna låta de sjuka elementerna å båda sidor, d. v. s:trosfrihetens och sunda förnuftets vänner, de liberala katoliberna och; prbtestanterna, draga sina vägar och öfverlemna dem åt förderfvet. MEXIKO ocx VESTINDIEN. Från Vera Cruz berättas den 2 dennes, att rebellerna i Yucatan äro sprängda. Presidenten Juarez trupper ha besatt Merida. pia Diaz och Escobedo ha nedlagt sina befäl, Presterskapet på Hayti ha bannlyst presidenten Salnave. England har vägrat efterkomma Salnaves uppmaning att återkalla sitt sändebud på Hayti. SYD-AMERIKA. Vid de senaste underrättelsernas afgång från Buenos Ayres, i medlet af Januari, fortfor koleran ännu att rasa derstädes. Alla affärer lågo nere. Äfven i provinserna utbredde sig farsoten och bortryckte talrika offer. — Till råga på olyckan ingingo från Santa Anna betänkliga vaderrättelser om de dimensioner den der utbrutna revolutionen med hvar dag antog. Från krigsskådeplatsen vid Paraguay afhördes intet nytt. Markis Caxias rörde sig ej ur sina positioner, och sjukdomar decimerade armens leder. Lopez arbetade dag och natt på stärkande af sina förskansningar och hade fullständigt betryggat sina förbindelser med det inre landet genom Chacos vildmarker.