Aftonbladet – 15 februari 1868, sida 3

— Af Bernsteins ypperliga arbete Naturretenskaplig Boksamling har en ny upplaga nu utkommit. Den nya upplagan är, som den samla, delad i åtta böcker, hvar och en utrörande ett för sig sjelf säljbart häfte å 1 fdr; komplett kostar samlingen 6 rdr, hvilket redan på grund af omfånget måste betraktas som högst billigt. Arbetet utgör en kurs i vetenskapen om naturen, sådan ej blott folket numera kan behöfva den, utan sådan ungdom och bildade fruntimmer kunna oegära, för att lära sig något förstå, huru ångt kulturen fortskridit i kännedomen om len verld, hvari vi lefva; män med blott humanistiska studier, hvilkas uppfostran sjordes på en tid, då man kunde vara bildad, och t. ex. tro att stjernor föllo från himlen, kunna med detta arbete skaffa sig åtskilligt vetande om det faktiska, ja, äfven naturvetenskapligt bildade skola med nöje och någon vinst kunna genomgå det. Det vore oss ganska lätt, om utrymmet tilläte det, att senom att anföra lärde mans vitsord om arbetet bevisa, att vi icke skrifva någon puff. Hvar och en kan inse, huru svart ett irbete af denna art i vår tid, den populariserade vetenskapens tid, skall ha att tränga igenom i Tyskland, der den litterära produktionen är så ofantlig. Bernsteins Naturwissenschaftliche Vollssbiächer, som boken på tyska heter, har genomgått detta eldprof och lyckats: den är numera erkänd som en folkbok Tyskland. En anmälare i Deutsches Museum (1867: n:r 30) framhåller den såsom en sådan, och reserverar sig dervid mot alla misstydningar af ordet folk, hvilket man vill använda på endast den dunkla, förvirrade massan 1 motsats till de bildade klasserna, äfvensom mot alla missbruk af uttrycket upplagor för folket, hvarmed man ofta bara menar upplagor på dåligt papper. Bernstein är en verklig virtuos i den förmåga han ådagalägger, att taga fatt på något gammalt bekant, något som möter oss i hemmet eller på gatan, och dervid anknyta en vetenskaplig lektion. Några öfverskrifter på kapitlen må antyda detta; vi taga dem ar högen: Huru vi äta och dricka kol; Vår ostadiga väderlek; Huru ett sandkorn vandrar och förvandlas; Skall man förtära fett? Huru kycklingen börjar göra bytesaffär 0. s. Vv. Aldrig förfaller han likväl till detta vidriga naturvetenskapliga pjollet, detta oanständiga jongleri med vetenskapens resultater, detta hör hit, bönder, skolen I få höra nagot märkvärdigt, som fatt ett beklagligt insteg i arbeten af samma art. Åtskilliga af våra värde kolleger ino att skaplig le icke: mangen har säkerligen pa detta sätt förnnledts att göra bekantskap med en bok.