Aftonbladet – 11 februari 1868, sida 3

förut räknat sin förmögenhet itusental, upp skattade man honom nu i tiotusental; pen ningar kunde lätt erhållas och användes ick litet i spekulationer (i spekulationens natu ligger att lätt gå till öfverdrifter); stora all männa arbeten begynte och hunno sin höj i jernvägsanläggningarne; den af välmågai alstrade förbättringen i lefnadsvilkor ökades ofta och mångenstädes till öfverdåd. Icke under då, om ej allenast de inom lan. det samlade kapital absorberades, utan äfver utländska lån gingo åt med stor hastighet Emellertid förändrade sig de allmänna konjunkturerna; i förra delen af 1860-talet blefvc skördarne här i landet flere år mindre gynnsamma, under det att goda skördar i andra länder erhöllos. Prisen föllo högst betydligt under det man redan var djupt inne dels i företag, som fordrade kapital, dels i nog löst grundade spekulationer; arbetslönerna stego ännu, i stället att falla; man hade vant sig vid ett kostsammare lefnadssätt, som i sin mån minskade kapitalbildningen; hvarjehanda allmänna, öfverväldigande förhållanlen i jordens samtliga odlade samhällen rnbvade kapitalens och kreditens verksamhet samt till och med förstörde mycket deraf. Landet hade högeligen anlitat både sina egna illgångar och sin, för öfrigt illa skötta utändska kredit, så att någon vidare sådan cke, helst under de inträdda förändrade konunkturerna på den utländska penningemarkraden, kunde fås på drägliga vilkor, eller ns borde användas. Ogynnsamma klimatika förhållanden hafva de sista åren skadat kördarne; och följden af allt detta har nu lifvit, att äfven de i inskränkt mening så kallade arbetarne, för hvilka den föregående iden varit en verkligen gyllene, hastigt fått rfara den allmänna reaktionen i minskade flöningar: och en minskning i arbetstillfällen, wilken redan hunnit till en ganska allmän rbetslöshet, under det att de under några ir låga prisen på spanmål och flera andra ifsförnödenheter åter slagit om till dyr tid, a, mångenstädes brist och nöd. (Forts. följer.)