Aftonbladet – 7 februari 1868, sida 2

Emellertid hade gårdsegaren öppnat dörren, ett par ord vexlades helt sakta mellan honom och en person utanför huset; men i stället att bedja den besökande komma in, gick han sjelf ut och stängde dörren efter sig. lan kom dock strax in igen och sade värdslöst till drängen: Det vore bra om du gick ned till värdsI huset, Sim, och bad Jakob Harvey komma upp hit i morgon. Om han vill ha mitt grå sto, far han taga det nu, eljest blir det ingen handel af.v Men det är bra sent nu, invände Sim. Du kan stanna der öfver natten, svarade I Schröder. Sim satte på sig sin gamla halmhatt och ämnade just gå ut genom bakporten, da husbonden ropade honom tillbaka. Hvad är detta för ett infall af dig, sade han. Vet du ej att det är den andra dörrn, som går till landsvägen, ditt farhufvud ? Sim sade ingenting, vände om och gick ut genom den anvisade dörren; men när han väl kommit ut på landsvägen, stannade han och såg sig omkring. Här är naconting på tok, mumlade han. Nej, gamle Schröde., du är icke slug nog för den här gossen, icke på långt när. Jag maste se hvad som förevår bär; den listige gamle toryn har ondt i sinnet, men jag skall nog taga reda derpa, jag Han vände om och skyndade utför backen, ty just nu öppnades dörren och gårdsegarens hustru kom ut, ifrigt seende sig omkring åt alla sidor, tydligen att efterse om drängen ännu fanns i närheten. Sim gick skyndmt nedåt landsvägen och väntade tills han alla misstankar vara insöfda, innan att se hvad som förefö