Aftonbladet – 5 februari 1868, sida 4

— En politisk tendens-tragedi. Såsom bekant råder i Böhmens hufvudstad Prag mycken hätskhet mellan tyskar och czecher, och de sistnämnda äro häftiga motståndare mot österrikiska rikskansleren frih. v. Beusts för slavoxga mindre gynnsamma politik. I den i Prag utkommande tyska tidningen Tagesbote för den 22 Januari läses: Till dagens företeelser i Prag hör äfven första uppförandet af ett nytt originalsorgspel på czechiska teatern, och derföre omnämna vi det också, huru likgiltiga än czechiska teaternyheter eljest kunna vara för våra läsare. Der uppfördes nemligen i går för första gången Baron Görtz, sorgespel i fem akter, af en ung dramaturg, Emanuel Bozdech. Ett förunderligt språk, det czechiska! Görtz skrifves det, men namnet uttalas som Beust. Härmed kunde vi hafva sagt nog för att för läsaren beteckna detta styckes tendens och framgång. Men den czochiska allmänheten hade också på förhand blifvit väl undervisad i den dramatiska nyhetens djupare uppfattning genom en historisk inledning i tidningen Politik,. Baron Görtz är den olycklige premierministern hos Carl XII af Sverge, som efter konungens död faller offer för Ulrikas och de svenska ständernas hämnd. Han ruinerar först ett litet land, för att derefter i ett större fortsätta sin olycksbringande röle, Han förtryckte ett folk, hvars rättigheter han icke kunde akta emedan han icke kände dess seder och dess språko. Hvar och en af de talrika anspelningarna mottogs med döfvande bifallsyttringar; fraserna om ett förtryckt folk och om politiska gjellare och qvacksalvare hänförde allmänheten till ursinniga bifallsbetygelser..