Aftonbladet – 5 februari 1868, sida 4

Article Image
BLANDADE ÄMNEN. — En tusenkonstniir. I Norrländska Korrespondenten läses: Man må icke tro att Amerika ensamt har att glädjas åt uppfinningsrika hufvuden. I våra egna bygder hafva vi en man, som sannerligen icke tyckes gifva vår ryktbare landsman något efter. De äro måhända jemngoda, med den lilla skilnaden, att den ene redan utfört hvad han inventerat, men den andre ämnar utföra det Så vill det åtminstone synas af efterföljande bref ordagrannt så lydande: Sundsvall och R—ö d. 34, 1867. Till Tygmästaren m. m. Carlsson! Stockholm, Artillerigården. Vid Hans Majestäts resa genom Norrland år 1858 hade jag den förmåhn att personligen få samtala med honom om en af mig uppfunnen krigseller skjutkonst som sedermera lärer af artilleriets officerare hafva utarbetats. — Denna skjutkonst bestod deruti att nedgöra fienden på nära håll till chabrak och elände. — Och afsigten med dessa rader är nu att hos H. H. förfråga mig om denna krigskonst verkligen blifvit gillad och utarbetad, och att i så fall erhålla den belöning för uppfinningens rot, hvartill konungen kan anse sig befogad. Jag tar mig den äran att dessutom anspela på en sträng, som för vår Nådige konung kommer att ljuda som en fiol, nemligen att i samma stund jag år medlen i handom så är jag bespetsad på att till patriotismens nytta och gagn, till fäderneslandets båtnad och abstraktion tjena H. Maj:t och Kronan genom en mängd andra uppfinningar i krigsanstalter neml. modell af ett pantsarverk (under 1 skålp. — några korn) som skulle sättas på hvarje gevär — när geväret är laddadt i aktern så kommer en tillsättning i förn som skulle ögonblickligast rafistulera hela den fientliga armån; sedan detta blifvit proberadt så kan det appliceras på infanteriet och flere sorters instruktioner. — Hvala, och allahanda uppbittningar till djurfångst skulle på samma gång kunna visas modeller till — t. ex. ett nytt ok att lägga på landsens fyrbenade oxar — man frågar huru kan detta vara möjligt då så många tankar sväfvat deromkring men den då jag sjelf har praktiserat detta ok i sådan ordning och inkört en oxe om 2f, år och sett nyttan och värdet deraf och helst som detta oket är i sådan naturbeskaffenhet att halssenan ej bör på minsta vis skadas eller sträckas såsom med den gamla inskärningen alltid praktiserats. Till landtbrukets nytta och obstruktion har jag i 30 år fabricerat den säkraste guano-konst, hvartill modell också skulle kunna medsändas när medlen influtit för den andra konsten. — Vidare påminner jag mig slutligen att qvinnor i allmänhet eller så kallade allmänna gvinnor isynnerhet i städerna dagligen besväras af sin gamla besvärliga konst — i skurnings-afseende — och då de derföre måtte gå på knäna har jag derutinnan haft mycken beräkning och uppfattat en dragmaschin fram och åter, hvilken 2:ne qvinnor tillsammans eller en man och en qvinna skura och rengöra efter sig för mindre värde när en dragmaskinkonst blifver framdragen hvilket för det billiga prisets skull jag kunde åtaga mig att stå menigheten till skurningstjenst. Slutligen och som jag äfven har en fiskkonst att att fånga lax i stridiga strömmar och den inrättningen skulle drifvas i sådan ordning att lika fermitet som kulan går ifrån kanonmynningen — glömmer ej hufvudkonsten bland alla småkonsterna — herr generalfälttygmästare — så skulle en noteman på en enda menut dra noten till lands och alla vattnets fiskar uti noten sålunda arkibuseras. Andock underligare är mina funderingar om Stockholms ström hvilket jag i särskilt betänkande utvecklat, men som jag tili en början afvaktar svar å hufvudkonsten skjutkonsten, så innesluter jag de andra — och om H. H. sålunda åstundar är jag mot ersättning beredd att fullständligen göra min egentliga Tonst för II H. förnimmandes; genom att sända mig respengar för att personligen få uppvakta H. H. och Hans Maj:t skulle jag öfvertygas derom att herrarne fästat å min nådiga proposition vederbörligt afseende. H. H. ödmjuke tjenare tecknar P. M:son å Rö.

5 februari 1868, sida 4

Thumbnail