Aftonbladet – 5 februari 1868, sida 3

från sin grund och ställa det der, hvarest det saknar en sådan. Att ladugårdsskötseln icke hållit jemna steg med spanmålsodlingen är redan antydt, och ett bevis härför lemnar öfversigten af den utrikes handeln med dessa produkter. Af smör har öfverskottet utaf införseln utöfver utförseln utgjort: under 5-årsperioden 1834—38 1839—43 i 1844—48 1849—53 1854—538 1859—063 Under år 1864 1865 185 419,385. 390,653. — 45,047. 17,909. -299,328. —560,685. 100.815. 53,725. 1,887,547. Värdet af hela denna import torde kunna beräknas till ungefär 17 millioner rdr. Anmärkningsvärdt härvid är, att med år 1845, då den handelstraktat med Finland, hvilken dittills egt bestånd och medgifvit lindring i tullafgifter vid handeln mellan detta land och Sverge, upphäfdes, importen af smör, hvilken skett hufvudsakligen från nämnde land, undergick en så högst betydande förminskning. -Införseltnllen utgjorde då 3 rdr 75 öre pr lispund. Ar 1849 nedsattes denna tull till 2 rdr, år 1854 till I rdr och genom k. kuagörelsen af den 26 Sept. 18353 förklarades införseln af smör tullfri, såsom den ännu är. Till den ringa införseln aren 1844—48 skulle man möjligen kunna söka en annan bidragande förklaringsgrund uti den under denna period rika spanmålsafkastningen; men under den härutinnan ännu gynnsammare perioden 1854—58 sprang deremot smörinförseln upp till en betydlig höjd. Likväl är det icke osannolikt att, om spanmälsafkastningen då varit knapp, nämnde import skulle hafva blifvit ännu vida större, säsom den blef under perioden 1859—63, gynnad som densamma utan tvifvel var genom borttagande af den fördyrande tullen. Att denna verkat hämmande på införseln och dermed på tillfället att erhålla detta födoämne är påtagligt, och detta kan vara hugnesamt för dem, hvilka anse det helsosamt att genom en nödvändighetsvaras fördyrande tvinga den mindre bemedlade till att försaka bruket deraf. Men den, som besinnar, att denne mindre bemedlade genom denna försakelse icke blifver rikare derför att han nödgas nöja sig med knappare föda, emedan det mindre han förmår köpa kostar honom desto mera, han gläder sig föga åt att se införseln hämmad genom tullar. Knappast lärer väl någon påstå, att smörproduktionen skulle hafva under dessa 30 år absolut förminskats. Frågan är väl endast derom, huruvida densamma ökats i proportion till den ökade såväl folkmängden som konsumtionen. Härom torde det vara vågadt att fälla ett alldeles bestämdt omdöme, vare sig jakande eller nekande. Till det senare skulle man tycka sig hafva mesta skäl, men anledningar till det motsatta omdömet saknas icke heller. Betraktar man nemligen smörimporten blott i förhållande till folkmängden, så befinnes, att då den senare i medeltal för de första 15 åren utgjorde 3,187,800 menniskor och importen för samma tid uppgick till sammanlagdt 855,085 lispund, på hvarje person komma 0,268 Pe hvaremot, då folkmängden under de sista öd ären utgjorde i medeltal ungefär 3,696,000 och sammanlagda smörimporten 877,922 lisp., på hvarje person för denna period belöper 0,2387 lisp., eller något mindre än under den första perioden. Lägges dertill att, vid den rikligare föda befolkningen utan tvifvel under senare tiden bestått sig, smörförbrukningen på det hela säkerligen betydligt ökats, så synes man hafva ganska mycket skäl för antagandet att äfven den inhemska produktionen af smör något tilltagit. Af ost hafva införts följande qvantiteter: 5-årsperioden 1834—38... lispund 104,470. 1839—43... 1844—48... 1849—6ö3... 1854—58... 1859—063... 1864... n 1865... Utförseln har deremot för hela tiden utgjort endast ..... Tillhopa 47,206. 35,744. 252,924. 312.950. 52.844. 61,095. 1013,590. 26,919, lemnande ett öfverskott i införseln...........sen 986,681. Af den nämnda obetydliga utförseln har allra största delen kommit på åren 1858— 63, under hvilka utförts tillhopa 22,930 lispund. Tullen vid införsel. af ost var under åren 1830-—42 olika för sötmjölks-, surmjölksoch parmesanost, neml. för förstnämnda slag 3 rdr 75 öre, för surmjölksost 1 rdr 25 å 2 rdr 50 öre och för parmesanost 10 å 15 rdr, allt pr lisp. Aren 1842—48 var tullen I på a slags ost 3 rdr; 1849—51 1 rdr 50 öre; 1852—54 1 rdr 87 öre, allt pr lisp. Ar 1855 förklarades införseln af ost tullfri, men vid riksdagen 1862—63 äsattes ånyo en tull af 60 öre pr lisp. Ioförseln af ost under de ifrågavarande 32 åren torde, hafva kostat 6 å 7 mill. rdr. Afven tillökningen iinförseln af ost tro vi härleda sig icke af en absolut förminskning i tillverkningen inom landet, utan af den ökade förbrukningen; en förmodan, som den med förhållandet närmare bekante torde bestyrka. Af såväl kött som fläsk har införseln ständigt statt bögre än utförseln, med undantag i afseende på fläsk för perioden 1844—48, då utförseln var något litet öfverskjutande. Sammanlagda införselöfverskottet utgjorde nn NN Tyst, de samla sig nu, sade sir John bleknande; huru lugnt och stilla det skert Brant lyssnade och kastade en skarp blick omkring i lägret. Ett dämpadt sorlaf många röster hördes från dess utkant och han hiv ida hlifva allvarcamt Aragon