Aftonbladet – 3 februari 1868, sida 3

ytv vv SR JOm nu 1860 ärs ofvan nämnda förbrukning minsamt till dessa summor läggespersonalförbrukningen 7,103,538, så fås sn... nn S,603,075. 10,8 561,450. Tillkommer utförseln 3 1 687,5 810. 8, 12,552,300. samt förbrukningen till utsäde, efter proportionen : 6 1,753,788. 2,510,460. så blifver, efter denna beräkning, hela afkastn . . 10,552,731. —15,062,760. ten alltså under denna mindre förutsättning ändock 43 procent. om beräkningen af landets spanmålsproduktion, må slutligen anföras en af chefen för statistiska centralbyrån nyligen offentliggjord uppgift angående spanmålsoch potatisproduktionen är 1265. Deruti anföres att, enligt de från hushållningssällskapen insända uppgifter, skulle år 1865 skördats i rundt tal 13,148,000 tunnor stråsäd, 433,000 tunnor trindsäd och 8,434,000 tunnor potates. Dessa tal skulle dock, efter hvad hushållningssällskapen sjelfva antydde, vara för låga, och antages, att 1865 års produktion kan uppskattas till 16 millioner tunnor säd och 10 millioner tunnor potates. Da ofvanstäende jemförelse af spanmåls afkastningen är hemtad från två enstaka är, nemligen 1834 och 1860, kunde dervid anmärkas, att densamma vore otillförlitlig redan af den anledning, att något af dessa ar vore ovanligt antingen godt eller då Såsom sådant finnes dock ingen anledning att betrakta något af dem, utan torde de båda kunna anses sisom medelmåttiga och förthy lämpliga att begagnas för jemförelsen. Året 1865 var deremot, och ännu mera de sista två åren, ganska ogynnsamt. Men den nyss uppställda jemförelsen upplyser endast totalafkastningen, Det kunde emellertid hända, att Vil qvantiteten på det hela af spanmålsafkastningen ökats, men att denna ökning egt rum endast hvad beträffade de mindre värderika spanvmålsslagen, under det afkastningen af de ädlare antingen stått stilla eller minskats; och detta är just hvad man pästätt. De materialier, som funnits att tillgå, hafva icke lemnat tillfälle till någon direkt beräkning af förhållandet härutinnan. Men då man besinnar, att förbättrade lefnadsvilkor innebära och gifva anledning till ökad förbrukning just af de bättre sädesslagen, kan man häraf sluta till att, om lefnadsvilkoren verkligen förbättrats, så har förbrukningen inom landet af dessa sistnämnda ökatsiproportion mera än af de sämre. Tager man härjemte i betraktande förhållandet med inoch utförseln af spanmål, så kan man vinna temligen tiWlfö upplysning i nyssberörde afseende. Undersökningen af förhållandet med inoch utförseln af spanmål är äfven i andra hänseenden särdeles upplysande. När man nemligen betraktar landet i sin helhet, så angifver med bestämdhet ett öfverskott i inft att landets egen produktion varit klig, men deremot ett öfverskott i utförseln att produktionen först och främst fyllt det egna behofvet och derjemte gifvit en behållning, att användas till utbyte med ndra länder at deras produkter. Om man vidare beräknar den ineller utförda spanmålens värde i penningar — det allmänna jemförelsemedlet mellan olika slag af värden — så får man derigenom bidr: ag till en ganska klar föreställning i de frågor, som . röra vårt jordbruks frameller tillbakagaende, dess närvarande ställning och framtida utsigter. För en sådan undersökning finnas tillräckligt tillförlitliga data, dels i tullspecialerna, dels, för beräkning af penningvärdet, i markegangsprisen. De senare angifva visserligen . icke de exakta värdena på den spanmäl, som blifvit inoch utförd; men de utgöra en tillräckligt likartad och säker grund för enl, jemförelse, som sträcker g öfver 30 år. För att vinna en så klar öfversigt som möjligt, hafva vi, med begagnande at kommerskollegii berättelser, först upprättat en tablå, som visar öfverskottet af ineiler utörsel utaf hvarje särskildt sädesslag: hvete, råg, korn och malt, hafre samt ärter och vicker, dervid äfven upptagits inoch utförseln af mjöl och gryn, hvilka förvandlats till spanmäl efter den grund, som i allmi het antagits och finnes bestämd senast i 1 ars tulltaxa, nemligen att mot en tunna svara: 180 skålp. hvetemjöl, 240 skalp. rag eller ärtmjöl, 200 skälp. kornmjöl, 160 skålp. hafremjöl, 80 skålp. hafregryn och 120 skålp. gryn af andra sädesslag. Dernäst har med ledning af markegångstaxorna, ur hvilka ett medelpris för hela riket sammandragits, penningevärdet för hvarje särskildt sädes slag beidare hafva såväl qvantiteter som penningevärden för de s da aren blifvit sammanförda i femårs-, tioårsoch femtonårs grupper, äfvensom sammanslagits dels för trettioarsperioden 1834—1863, dels för hela tiden till och med 1865. Af de sålunda uppgjorda tablåerna meddela vi här nedanstående, som torde befinnas ganska upplysande. Öjverskott af ineller utförsel af de särskilda sädesslagen : ( Under femårsperioderna: Qjantiteb Väte, ! 1834—38. a 6,973. — 153,786. I! 3 226 513. 15 2 2,068,980. I 1 b,949,359. I s Afdrag: öfverskott i utfrrsel: r THafre...... 167,628. 754,993, r Ärter och vicker... 2,10. 102,495. — 170,038. 857,488. 1 Öfverskott af införsel ut8 öfver utförseln i samtliga t SÄdEsSlag sessssessere sinn een 210471: —5,091,851. 1880—48. Öfverskott af utförsel Korn och malt 80,105. 707.295. 354.527. — 1,766,535. 14964. 202377. 49596. 2,676,207. Afdrag: öfverskott i införsdt.