Aftonbladet – 25 januari 1868, sida 3

Dagens plena. Första kammaren. På hemställan af grefve af Ugglas beslöt kam maren, att frågan om ett särskildt utskott för all som rör ändringar i kommunallagarne, skulle sät tas främst på föredragningslistan i första plens som kommer att ega rum efter motionstidens slut Bland de till utskotten remitterade motionern: afstyrktes den af hr Hasselroth väckta, om Mm dring af förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd etc., af hr Hazelius. I anledning af hr Hasselroths andra motion, om dödsstraffets ofskaffende, uppträdde h. exc. frih de Geer och afstyrkte motionen. ; Talaren sade sig icke vilja ingå i någon teoretisk afbandling om dödsstraffet. Derom är så mycket förut taladt och skrifvet, att en rik litteratur belyser frågan. Men för sin del hade talaren aldrig funnit några af de skäl nog fbindande, som man åberopat för dödsstraffets borttakande.iBland dessa skäl finnes ett som man RT hör upprepas: Lifvet är en gåfva af Gud,. Men frihete är ju också en gåfva af Gud, och om man vill bort skaffa dödsstraffet på Igrund af den första satsen, så skulle man också borttaga fängelsestraffet på grund af den andra. Man har uppgifvit flera länder der dödsstraffet är afskaffadt, men talaren trodde sig veta att så icke är, ty om det blifvit borttaget ur civillagen så finnes det dock bibehållet i krigslagen. Då den enskilde har rätt att taga en medmenniskas lif, om han icke på annat sätt kan försvara sitt eget, hvarför skulle då icke staten få taga ett lif som nödvärn? Om dödsstrafet skall bibehållas bör det dock endast vara som nödvärn. Talaren hyste den glada förhoppningen att Sverge en gång skall kunna borttaga detta förfärliga straff, och detta kanske snart nog, men ännu är ick tidpunkten inne. Vi hafva redan närmat oss målet genom den nya strafflagen, som icke stadgar dödsstraff annat än för de allra gröfsta brott. I detta fall stå vi i främsta ledet bland Europas bildade nationer. Två länder hafva likt Sverge antagit en ny strafflag, men bibehållit dödsstraffet. Dessa länder äro Danmark och Belgien. Frågan om dödsstraffets borttagande har äfven förekommit i England, Österrike och Frankrike, men fallit. Blott i Portugal bar det blifvit afskaffadt i civillagen, men står qvar i krigslagen. Orsaken att frågan der segrade, lär enligt en fransk uppgift vara, att på tio år inga afrättningar eller mord förekommit i Portugal. Således kunde Portugal hafva en verklig orsak till detta beslut, ty det är ju sederna som skola förmildra lagarne, icke tvärtom. Hos oss deremot äro morden långtifrån sällsynta, och vore det derför skäl att bibehålla dödsstraffet för dem som mörda med fullt uppsåt och öfverläggning. Det förekommer ibland brott under så fasanstulla omständigheter, att den allmänna rättskänslan icke skulle finna sig tillfredsställd om man icke kunde taga. brottslingens lif som ett motsvarande straff. Talaren slöt sitt anförande med Napoleons bekanta ord: sÄdelmod mot brottet är omensklighet mot samhället. Hr E. V. Almqvists motion, om nedsättande af en komitå till förbättrande af skogshushållningen i Norrland, afstyrktes af hr Ros, som förklarade att frågan kunde enklare behandlas af skogsstyrelsen. För de under dagens plena väckta mationerna skole vi i nästa nummer bana rodogörvlse: