Aftonbladet – 25 januari 1868, sida 2

v rr. Östen Carlssons äldsta son, som ännu lefver, rör 64 år och hans yngsta barnabarns barobarn hy igefär en månad gammalt. (UME-BLADET.) för ä — Hafre-export. Engelska ångaren fr ravo, som inkom till Helsingborg den 19 dennes I h för handlanden P. Olson intagit last af60,510 fat bikfot hafre till England, afgick i måndags till). stinationsorten. Pri ——————A dig — Eldsvåda. Från Jönköping skrifves:jme atten mellan den 18 och 19 dennes nedbrann vid sty arieholms bruk den af hrr Colleen Sjöbring ge ;rstädes nyanlagda fabrik, innehållande plåtoch ger k. snällvalisverk, klippoch trådspiksmaskiner, ta igmaskin, tråddrageri, en större svarf m.m.; eun3. ast undra delen af huset, som var af sten, skordr enspipa och vattenhjulen, som voro af jern, kunde sk ;rgas undan det härjande elementet. Fabriken at( w i Skandia försäkrad för 50,000 rdr; men det sje iktadt göra egarne en ganska betydlig förlust. — Igår afton kl. 6 utbrast eldsvåda i Göteborg ji q ett segelsömmaren Svensson tillhörigt hus vid tigbergsliden, Tvenne hus nedbrunno. (Dp. B.) lig de på j LITTERATUR TIDNING k — 0 orenåll: Kindblad, Ordbok öfver svenska språket m UH. — v. Kremer, Dikter. — Statskalendern för I en 41868. IL — Styffe, Underrättelser om jernhandteFT ringens nyaste framsteg. — Literaturoch konst--. notiser. vä — st Irdbok: öfver svenska språket af Karl Eduard gi Kindblad. Del. 1, häft. 1, 2. (Stock-m holm 1867.) vt IH. ti Sedan vi sålunda lemnat en kort öfversiot t f författarens inledning, vilja vi skrida till m tt närmare skärskådande af den för ord-d oken följda planen, för hvilken han i den-Ih amma utförligt redogjort. En dylik detal-b erad granskning skall, hoppas vi, hafva åt-SI ninstone det goda med sig, att uppmärksamn eten i någon mån fästes på deicke ovigtiga ; Skala frågor, som härvid bringas tillla als. a Naturligtvis ville vi ej, äfven om utrymmet tilläte, punkt för punkt: följa författaren hans redogörelse, med dess g a vidlyftiga motivering, emedan vi i mycket instämma med honom och ej finna, huru man i dessa fall kunnat gå annorlunda till väga, än han gjort. Deremot anse vi det af vigt att framhålla och utreda de punkter, i hvilka han synes oss ej ha följt den enklaste och rättaste vägen, och der således något utbyte af upplysningar genom olika meningars samman stötning står att vinna. Vi finna oss då rst och främst böra göra den allmänna anmärkningen, att han ej alltid iakttagit sin egen fastställda plan, något som dock i arbeten af denna art omöjligt torde kunna alldeles undvikas. Ett svårare skäl till invändning är det, att hans plan i åtskilliga enskildheter är onödigt utförlig, och att genom: dess tillämpning arbetet vuxit i omfång, utan l: motsvarande nytta. Men då denna anmärk-l. ning egentligen sönderfaller i flera vilja vi taga dessa i närmare öfvervät Författaren har t. ex. gjort till sin regel att averbernas passiva participer anföras under sina verber, då ljudskifte ej eger rum, men har dylikt particip ljudskifte i grundvokalen, upptages och behandlas det såsom ett sjelfständigt ord. Denna öfverraskande nyhet gör, att man finner: afbruten, afskuren, afstruken, afsvuren, afsåld och mänga flera som särskilda ord, hvarvid de flesta meddelade språkprofven visat, att orden merendels förekomma tillsammans med blifva och sålunda xo alldeles rena verbalformer. En annan dithörande fråga är den lexikaliska behandlingen af svenskans tusentals sammansatta och afledda ord. Som bekant, eger vårt språk en förmåga att genom sammanställning och afledning nybilda, hvilken kan utsträckas hardt när i oändlighet. Att nu upptaga hartenda sålunda bildadt ord såsom ett särskildt medför den svårigheten, att 1:o förrar det aldrig kan anses fullständigt förtecknadt, emedan i morgon eller öfvermorgon ett nytt ord tillkommer, och 2:0 öfversigtligheten och redan i en ordbok härigenom på ett svärt sätt störas. Vi syfta härvid särskildt på de mångfaldiga af en eller flera substantiv-genitiver och en nominativ bildade orden, hvilka utan all fråga lämpligen kunna upptagas på antingen första eller sista sammansättningsdelen. Vi torde blott behöfva nämna ord sådana som ackordsamorieringsfond, afsättnings be-lut, aftappningsföretag, ammunitionsstatsreqvisitionsförslag (!), för att förklara och försvara vär mening. Nu upptaga dylika ord, alla vederbörligen försedda med förklaringar och språkprof, en ofantlig del af utrymmet, då de och deras mångtusende gelikar, anförda som exempel på t. ex. första ordets sammansättningsförmåga, knappt tarfvat nägotdera, utom i svårare fall. Till denna art af onödig vidlyftighet räkna vi äfven att under afgrund upptaga 6, under afton 9, under alp T spalter 0. s. v. med sammansatta ord, ar hvilka många förekomma en eller annan ång hos en enda författare, som favoritord t. ex. större delen under afgrund hos Stagnelius). Att finna afyrundssmidd, afyrundständ m, fl. hapax legomena särskildt upptagna i en ordbok för svenska spraket, är bra oförmodadt och synes dessutom nästan stå i strid med författarens egen regel att ej upptaga sådana ord, hvilka, ehuru språkenligt bildade, dock endast hafva tillämplighet för något visst tillfälle, hvarför de af författaren enkom bildats, eller för ett alldeles likartadt, en regel, som han i motiveringen förtydligat genom anförandet af krigskonstiga berg (Vitalis) och — välsignelsernas — himlaprotolko:ler (Tegner): dem vi dock ej kunna finna mindre olämpliga att upptaga än en hel hop likartade, som verkligen finnas i ordboken. Tydligen är det rätta att vid ett så böjligt och lätthandterligt språk som svenskan i detta fall är, hellre ge för litet än för mycket. ISamma onödiga vidlyftighet återfinna vi i lanförandet af vokalsubstantiver på vig och ande som särskilda ord. Öfverhufvud hade Ivi önskat att författaren följt Sanders beBER AK TION ss BARNS KIELI DR AUTRAN Hja Am sh AE s Tolfte kapitlet. Mary Derwent återvände hem sorgsen, men fast besluten att söka vinna sin systers förtroende — att öppet erkänna huru hon er-;