Aftonbladet – 24 januari 1868, sida 3

; I verensstämmande att en icke närvarande riksdag: Iman väckte motion genom en annan person Talmannen upplyste att en dylik procedur s väl under senaste illägen som äfven förut i d gamla riksstånden egt rum och ansåg motione vara i laga ordning framställd, helst talmanner Isjelf tveksam, adl6, innan motionen uppläste vädjat till kammaren, hvars ledamöter, utan ni gon invändnig bifallit uppläsandet af alla hr Ruc -T bergs motioner. Hr Ridderstad, hvilken biträdde den åsigt ta I mannen uttalat, förklarade sig villig att såsom si Jegen upptaga den första af hr Rudbergs motione; i händelse kammaren af formskäl ej ansåg si Jkunmna upptaga densamma såsom hr Rudberg motion. Hr Rosenberg instämde med den förste tals ren och fästade kammarens uppmärksamhet derpi att om det än hade skett förr så vore det så myc ket angelägnare att det ej komme att hända hö danefter, ty skulle detta förhållande komma at fortgå, skulle det till slut kunna leda derhän at en och hvär bland representanterna lemnade sin motioner till talmannen utan att vidare bekymr sig om dem; man skulle till och med kunnå vår riksdagsman utan att visa sig vid riksdågen or denna åsigt skulle kunna göras gällande. Frih. filjeverantz ansåg att då motionen uta anmärkning blifvit mottagen och uppläst komm invändningarne i afseende å det formella nu fö sent. Tal. skulle heller icke ha begärt ordet on det ej varit för att yrka ofslag å motionen, d försvarets ordnande på särskilda punkter af rike bör öfverlemnas åt K. M:t. Er Arwedsoo menade det vara ganska hård om en representant, som styrkt sig vara af sjuk dom hindrad att sjelf närvara, skulle förnekas in lemna en motion till riksdagen. Hr Maunerskanvtz kunde ej finna något grund lagsvidrigt i att nu, såväl som vid föregående riks dagar, på förevarande sätt inlemna motion till tal mansbordet. Hr Lindström ville icke bestrida att någo: ång så varit förhållandet, men ansåg att man e orde fortsätta dermed. Då likväl nu hr Ridder stad upptagit motionen såsom sin egen, Vore e nödigt ätt härom längre utsträcka diskussionen Tal. ville för öfrigt fästa uppmärksamheten på att motionens uppläsning ingenting betydde, d: densamma väl blifvit begärd på bordet just eme dan ledamöterna skulle få tillfälle att göra sic närmare underrättade om förhållandet och deri genom utröna om motionen var i laga ordning af gifven. Hr Ola Jönsson instämde till hufvudsaklig de med hr Lindström. : Hr Siljeström önskade att kammaren skulle viss den ifrågavårande motionären den uppmärksamheten att remittera mötionen. Hr Lindström bemötte den föregående talarens yttrande med att säga sig ej se någon annan motionär än den närvarande hr Ridderstad. . Härmed var diskussionen afslutad, hvarefter tal mannen ånyo relaterade de omständigheter, under hvilka motionen blifvit för kammaren uppläst, anseende talmannen densamma vara, till följd a kammarens bifall till uppläsningen, i laga ordning afgifven; han framställde emellertid nu den frågan, huruvida hr Rudbergs motion ansågs böra till vidare grundlagsenlig behandling upptagas. Härpå svarades blandade ja, och nej, och votering begärdes, dervid med 98 röster mot 43 motionens upptagande bifölls. Hrr Lindström, Lemchen, Rosenberg, Björck, Staaff m. fl. protesterade mot den ideras tanka grundlagsvidriga proceduren, hvilken protest hr Lemchen förnyade vid remissen af hvar och en af hr Rudbergs öfriga motioner. Hr fllertas motion om förändring af kommunalförfattningen för Stockholm bordlades. Öfriga motioner remitterades, såsom vi i går nämnde, utan diskussion till vederbörande utskott. Följande nya motioner väcktes i gårdagens plenum: af hr Hierta, om förändrad röstgrund för val till stadsfullmäktige i Stockholm; af hr Otterström, om omarbetning af folkskolestadgan; . af Johannes Andersson, om utgörande till oförändradt belopp af nuvarande hästvakans-afgifter vid Westgöta regemente eller ock att nämnde regemente måtte under vissa vilkor såsom infanteriregemente rolteras; af Ola Larsson, om förändradt sätt för expedierandet af de håndlingar som från konungens befaliningshafvande utgå, samt om landssekreterelönernas bestämmande i ett för allt till visst penningebelopp; j af Per Nisson från Kristianstads län, om tillägg i 68 1 mom. af K. stadgan angående folkundervisningen i riket af den 18 Juni 1842; Af samme motionär om ändring af hvad kongl. regolutionen den 20 Juli 1794 stadgar derom att yrgelmistoch klockaresysslor icke få förenas utan pastors och församlingårnes gemensamma samtycke. ÖV hr Per Nilsson från Malmöhus län om änIring i 52 kap. 2 8 missgerningsbalken. Af hr Lundström om anslag för aflönande af ytterligare två lektorer vid Luleå högre elementaräroverk. Af hr Kjellman om ändring af 26 kap. 2 byggvingabalken. 4 Af hr Hörnfelt om aflåtande af und. skrifvelse ill K. M:t derom att den för Gideåns laxfiske eragda köpeskilling måtte återbetalas och att ränan för samma fiske, den der nu vore lagd på remmanen Gideåbacka och Dambäck, derifrån aföses, och Af hr Wigardt om skyldighet för kronofogde tt sist inom en månad efter hållet kronouppvördsmöte till vederbörande skolråd redovisa den ör folkskolörnå anslagna skyddsafgift. Af hr Per Nilsson från Örebro län om ändring f 251 mom. ik. förordningen angående fattigrården i riket af den 13 Juli 1853. Af hr Staaff om beviljande af ett lån 4 156,666?a dr för Hudiksvallsjernvägens utsträckning till tranden af Forsån. : Af samme motionär om indragning af det för lögsta domstolens förstärkning nu utgående anlag, eller underd. framställning till K. M:t om raliggande för nästa riksdag af förslag i beörde hänseende. Af samme motionär om bestämmande af sådana vilkor för understödjande af utdikningsarbeten i le norra länen, att dylikt understöd icke må medifvas till högre belopp än s af den för arbetet eräknade kostnad. ; Af samme motionär om ändring i 5 kap. 2 s itsökningsbalken. Ze Dagens plena. ——e RÖR NR RUN SÄRETNTA