Aftonbladet – 24 januari 1868, sida 3

er a ER SK ne NR RT SO PT an ett The voro afbjelpta dermed att bolag beröfvades si rösträtt; förordade att hvarje politiskt myndig oc välfrejdad person må tillgodonjuta rösträtt; de mir dre bemedlade, sade ,talaren, ådagalägga säker gen lika intresse i allmänna angelägenheter sor e förmögnare. Här hade visserligen af en före gående talare blifvit yttradt, att den mindre be medlade ej bör gräfva i andras fickor, men om ma kastade om detta påstående, kunde man med lik rätt och lika fog fråga med hvad rätt skall de förmögnare råda öfver den mindre bemedlades till gångar. Missnöjet med våra kommunalförfattnin gar har numera gått så långt att det ej längr ginge an att, så att säga, slå döförat till.. Hr Liodström ansåg att, huru långt än diskus sionen i den förevarande frågan redan blifvit ut sträckt, hade likväl motionens egentliga hufvud syfte af dem som hittills yttrat sig blifvit förbi gånget, nemligen frågan om tillsättaude af ett sär skildt utskott för behandlande af de motioner, som rörande kommunalförfattningarne, vid denna riks dag kunna blifva väckta. Man hade förnämligas diskuterat frågan om kommunallagens brister, mer knappt vidrört hvad motionären främst framhållit Utom allt tvifvel, yttrade talaren, äro vi alla enst om att kommunalförfattningarne ärö i behof af än dringar och förbättringar och när tiden komme; vill jag icke undåndraga mig att äfven yttra mir mening, men anser att vi till dess böra hålla os: Er den sak hvarom egentligen är fråga nemliger om tillsättande af ett särskildt utskott, hvilket jag för min del på det varmaste tillstyrker. Hr Majknelt ansåg att den så att säga naturliga rösträtten för bolag borde borttagas genom bestämmande af ett visst maximum; men hvad den lika rösträtten beträffade, så vore det visserligen en vacker tanke, men i grunden falsk. Erfordrades för vården om kommunens angelägenheter inga andra egenskaper än heder, re barhet och patriotism, så vore visse rligen ingenting. att mot den lika rösträtten invända, men dertill fordrades framförallt insigter och erfarenhet och i afseende å dessa egenskaper vore skattebidraget och förmögenheten den säkraste mätaren. Detta yttrande föranledde hr Jouas Andersson, som lifligt förordade tillsättandet af ett särskildt utskott, att senare under diskussionen yttra att om, såsom hr Magnell velat göra troligt, förmögenheten vore den rätta gradmätaren på duglighet, så erfordrades icke Vidare några val till kommunala befattningar utan hade man att helt enkelt dekretera, att den, som betalade den största skatten, hän vore sjelfskrifven ått taga vård öm kommunens angelägenheter. Hr Sergstrom var af olika tanke med en föregående talare (hr Hierta) i afseende på den personliga rösträtten i våra grannländer; särskildt trodde talaren sig veta att den danska sjelfstyrelsen är på långt när ej så utsträckt som hos : oss. Af den redogörelse för den danska kommunallagens bestämmelser, som tålaren härefter meddelade, framgick emellertid ganska riktigt, att ehuru valmännen voro indelade i två kategorier, af hvilka den ena hade att utse Sognerådet och den andra Amtsrådet, och för hvardera bestämd en olika census, så röstades likväl inom hvardera kategorien per eapita. Då motionären ej sjelf framlagt något positivt förslag, hvilket väl varit önskligt, fann talaren icke lämpligt att för närvarande något särskildt utskott tillsattes. Hr Ahlströmer uttalade sig för en nödvändig begränsning i det öfvermått ar rösträtt, som tillkommer bolag och förordade ett särskildt utskott fög behandling af den ifrågavarande motionen jemte öfriga rörande samma ämne. Hr Jobp Erieeon (motionären) sade sig ej ha tilltrott sig att tppgöra något bestämdt förslag till förändringar i kommunalförfattningen, då han väl visste, hvad denna diskussion också vitsordade, att meningarne i: detta fall vore så delade, att hvarje förslag verkade såsom då man tänder eld i en kruttunna. Motionen gällde hufvudsakligen tillsättandet af ett särskildt utskott, hvars uppgift voro att söka utreda huruvida det klander, som offentligt och enskildt uttalats mot författningen, vore berättigadt, men der såknades dock icke ett positivt yrkande, då der uttryckligen begärdes en revision af bestämmelserna om röstgrunden. Man hade bestridt talarens påstående att kommuner funnes, der, enligt nu gällande röstgrund, en enda person beherrskade hela kommunen, och tålaren ville derför anföra exemplet dels af en kommun, der en person röstade för 5000 fyrk af de 13,000, som utgjorde sammanlagda röstbeloppet, och hvilket väl i praktiken vore detsamma som majoritet, dels af en annan kommun, der en enda person verkligen hade absolut röstöfvervigt öfver alla öfriga tillsammantagna. Tal. insåg för sin del: att man vid bestämmande af röstgrunden mera borde se på den uppoffring, som hvar och nu gjorde, än på den qvantitet silfver, med hvilken en hvar bidrog, till kommunens kassa. Funne det blifvande utskottet, att det lilla bidraget vore för dem, som erlade det, en lika stor Mpotnng som det större bidraget för den mera bemedlade, så borde rösträtten vara lika; komme åter utskottet till ett annat resultat, borde röstgronden lämpas derefter. Hr Siljeström hade likasom hr Bergström önskat att motionären framställt ett eget bestämdt förslag och hemställde till motionären om han .ej ville inkomma med ett förslag i ärendet, åtminstone angående rösträtten, så att det ej må kunna befaras att hela såken nu förfaller. För sin del örordade tålaren lika rösträtt för alla dem; åt hvilka man änsåge sig böra tilldela rösträtt. Hr Bosenberg ansåg i likhet med hr Lindström att man ej nu bör ingå kommunalfråsan, utan endast hålla sig till hvad motionären ;gentligen framhållit. Talaren beklagade att en vt de föregående talarne sagt sig ämna väcka moion om förändringar i kommunallägarne, men förslarat sig afstå derifrån, då han nu blifvit förekommen! min tanke bade varit — yttrade talaren — tt det blifvande utskottet ej skulle framlägga något eget förslag, utan ett förslag grundadt på le motioner, som i hithörande syfte kunde från samrarne inkomma, och han uppmanade dem, som aft för afsigt att I ämnet väcka förslag, att icke lerifrån afstå. . Hr Ribbing påminde om hvad hr Lindström yttrat och önskade för sin del tillsättande af ett särskildt utskott, men ansåg likväl att ett sådant itskott grundlagsenligt ej erde att taga initativ ill förslag eller ändringar i kommunalförfattninsarne, hvårför han ej kunde i det blifvande beslutet accentuera hvad i motionen i sådant syfte yttrades. Hrr Carl Ivarason och Bidderstad förordade illsättandet af ett särskildt utskott, anmärkande ien förre, att det ingalunda vore att befara, att 1tskottet komme att sakna motioner att handägga. Hr fMerta fästade uppmärksamheten på, att hr Bergström i sitt genmäle på talarens första yttande i sjelfva verket bekräftat talarens första ppgift, att man i Danmark hade lika rösträtt vid communalvalen. Föröfrigt, och på det man ej kulle kuunh såsom skäl för motionens förkastanle åberopa den omständigheten, att icke någon notion vore väckt, innehållande positiva förslag, ippläste talaren pu en sådan rörande rösträtten Stockholms stad, yrkande alternativt lika röstätt eller, om det ansågs icke Kunna medpgifvas, nm begränsning af rösträtten sålunda, att man ervölle en röst för hvarje bevillpingsriksdaler, till ch med tjugu. Sedan härefter diskussionen förklarats slutad, veslöt kammaren, såsom i går nämndes, tillsättanle af ett särskildt utskott till hvilket såväl hr J. iricsons som hrr Bergströms och Sv. Hanssons nötioner blefvo öfverlemnade. Hr Radbergs, till följd af anmäld sjuklighet ill talmannen lemnade och af sekreteraren uppästa, motioner föranledde i gårdagens plenum en ångvarig diskussion om huruvida de kunde er1låUX gröndlagsenlig behandling eller ej. Då den rät hf br Rudbergs motioner, rörande befolkingens på Öiand förseende med gevär, föredrogs, PEACE PEMPECS KIT