Aftonbladet – 23 januari 1868, sida 3

skrämma. Både som hvit qvinna och indiansk furstinna började hon snart egna sin. sonhustru det bittraste hat. Liksom hennes son, hade också drottning Esther beslutit stärka sin makt genom att gifta bort Thamerol med någon af sitt parti. Hon skyndade att underrätta sin son harar ledes Thamerou sammanträffat med den hvite höfdingen Walter Butler, då hon var ute på sjön i sin kanot och att de älskade hvarandra. Höfdingen, som. med hela styrkan i sin poetiska, kraftfulla natur, hade fästat si vid dottern, lyssnade beredvilligt till hva han trodde kunde bereda hennes lycka, på samma gång som hans egna afsigter derigenom befordrades. Oaktadt Catharines stora nflytande öfver honom, var han dock mycket stolt öfver sitt husbondevälde, och detta stod han åt ingen. Öfver sin hustru, sin lotter och sin stam herrskade han enväldigt. Deruti tog indianskt blod och bruk ut sia ätt. Till och med Catharine förmådde i så all ingenting mot hans vilja, när det föll hoom in att göra den gällande, Då han talade vid Thameroå och fann mura fullkomligt den hvite mannen vunnit tennes hjerta; då Butler, som väl visste huru öga afseende bland hans folk fästades vid letta slags förbindelser, sjelf kom och beärde hans dotter till äkta efter bruket bland ndianerna, betänkte sig höfdingen ej ett gonblick, utan skänkte, oaktadt modrens rånvaro, den unga flickans Hand åt engelsnannen, hvilken han tillika upptog i sin tam. För indianerna voro dessa ceremonier: eliga handlingar — för Walter Butler blott tt af dessa äfventyr som så mycket roade onom. el (Forts.)