Aftonbladet – 23 januari 1868, sida 2

en vecka. En af de första dagarne på det nya året hade han varit inne i en stuga i närheten, hvarest han, klagande öfver den värk, hvaraf han led, gråtande bedt Gud att få dö. Hans bön blef hörd. Hemskt såg liket ut, der det, klädt i trasor, låg lemnadt till pris åt kojans öfrige invånare, råttorna, hvilka på flera ställen gnagit derpå. Hemska måste också den aflidnes sista stunder hafva varit: ingen läkare hade stått vid hans sjukbädd, det kalla, svarta golfvet; ingen vänlig hand hade bjudit honom så mycket som en droppe vatten att läska sig med, eller torkat dödssvetten från hans panna.