Aftonbladet – 22 januari 1868, sida 3

LOMI —005 fd ATS NE INA : höst verkställts på England, I denna export från Sverge kan ej heller bli lönande andra år, än då fodertillgången är Iriklig och priset på spanmål lågt. Detskall Jockså dröja länge innan våra landtmän inse, I såsom exportvara. Endast ett enda kreaturs1 slag kan nu, och troligen alltid, med fördel I kalfvar, förutsatt att de fullständigt blifvit Igödda endast med mjölk. I så fall lemna priset på mjölk stå betydligt högre än nu är Ifailet. Icke ens i hufvudstaden stod mjölken I störst, i samma pris, utan lägre än åren förut. TI kendera bör anses inflytelserikast, antingen Icke ega Uliräckhgt qvantum hö, men stors tillgång på halm, sett sig tvungna att till-s verka bränvin förliden höst och i vinter, l1 allenast för drankens skull, ehuru de pål; sjelfva -bränvinstillverkningen göra förlust; !l men hvilken de anse mindre, än om spant målen direkt skolat användas till utfodring. c En stor olägenhet i år är bristen på rapps-: och linolje-kakor. Emedan tillförseln af! rappsoch linfrö uteblef i höst äro hufvud1 stadens och troligen äfven öfriga oljeslagerier I försatta i overksamhet. kreatur mindre kraftfoder, skall otvifvelaktigt ha den menliga verkan, att ladugårdarnes afkastning minskas. Denna åsigt bekräftas äfven af alla landtmän, med hvilka ! vi samtalat. En företeelse häntyder äfven derpå, attl! landtmännen i allmänhet befara foderbrist — nemligen den störa försäljningen af och detj( billiga priset på knappast halfgödd slagt-l4 boskap och haiffett kött. Det är företrädes-!1 vis unga kreatur, som sålunda afyttras, ochs . j Att landtmännen nu nödgas bestå sinali f j man kan säga, att försäljningen deraf sker il!; Iså stort antal, att det väcker bekymmer med: Jafseende på köttillgången för nästkommande ; ar. Köttets produktionskostnad står inga-!, lunda i ett rimligt förhållande till spanmåls1 priset. Köttpriset står nu icke högre, änl, då spanmålens pris var nära 50 procent lägre. s Den export af OA som förliden ar icke märk-; bart inverkat på köttpriset inom landet, och att endast fullt feta djur äro fördelaktiga exporteras till; England — nemligen göd; j t G i l de ett mycket begärligt kött i England, , der mjölken står i, vida högre pris än här il; landet. ; c Med det höga priset på spanmål borde ; j I s ; (6 l under julveckan, då könsumtionen alltid är Två omständigheter -voro dertill orsaken, af hvilka dock det är svårt att uppgifva hvilden allmänt rådande penningbristen, som tvingar till inskränkning, eller den alltmera ökade -mjölktillförseln på jernbanorna. Sål. länge väderleken håller sig kylig, möter in, gen svårighet att transportera mjölk från, egendomar, som äro belägna på 10å12 mils I afstånd från hufvudstaden. Jernvägsmjölk är en företrädesvis eftersökt vara, och tillI förseln deraf är i stark tillväxt. Mjölk-l, ene inom hufvudstadens mjölkmil ha i nyssnämnda tillförsel erhållit en svårl: konkurrent, och verkan deraf är att ladu; gärdsarrendena omkring hufvudstaden ha bei tydligt nedgått. Det är troligt, att när ladugårdsegare, som kunna begagna jernvägarne, i: vunnit ökad erfarenhet huru mjölken bör behandlas för att äfven sommartiden forslas på 1 jernväg, så skall tillförseln ytterligare ökas. Dertill fordras dock, att mjölken före afsändningen afkyles tillräckligt, och det kan utån tvifvel lätt verkställas. Till Wien ankommer dagligen frisk mjölk, som forslats ända till 10 mil på jernväg. Mjölken har före afsändningen fått passera genom en särskild apparat, bestående af en mängd fina d rör, som omgifvas af is, hvarigenom mjölken d lätt afkyles till-V 6 å 8 grader. 1 Men ett annat afsättningssätt för mjölken pP finnes, som förtjenar stor uppmärksamhet. !l Mjölkförbrukningen i Amerikas folkrika stä-f der är ofantligt stor, och priset enormt högt. 2 Några praktiska män hafva i Schweiz an-n lagt en stor fabrik för beredning af intorkadf mjölk, d: v:-s. mjölk som beröfvats så stor t del af sin vattenhalt, att hon blir tjock som sirap. . Den sålunda afdunstade mjölken fyl-1 les i lufttäta blecklådor för export till Ame-Ji rika. Kan detta förfarande löna sig i Schweiz, tionen i tillräcklig skala. Det är otvifvelakItigt att landtbruket, för att bära sig, måste I denna åsigt är riktig, så torde äfven landtT männen i allmänhet — d. v. s. de mindre Tjordbrukarne — böra förse sig med sådana M oe ff Tr BCE FH ee en ET 1 ; 1 I bibehållande af godt hull, åtnöja sig med så-! i f så bör det äfven löna sig i Sverge, dock kan v denna industri icke utföras annorstädes än! der stora partier mjölk kunna samlas, oche dertill. fordras således association af flera Ja-( dugårdsegare. N Öm man med skäl kan säga att det årg som vi nu framlefva är ett i flera afscendenI svårt år, så är det likvisst äfven ett lärorikt r år, icke minst för landtmännen. De hafvajf utan tvifvel erfarit, att den svaga spammålsz skörden företrädesvis inträffat på den minst( näringsrika och ofullständigt afdikade jor-z den, äfvensom att benägenheten för en ut-j! sträckt spanmålsodling utgör det. egentliga s hindret för foderväxtodlingen och höproduk: 1 skötas intensivt, och att vilkoret för en lö-! nande ladugårdsskötsel är en så riklig till-1 gång på hö, att kreaturens tillräckliga ut-t! fodring dermed kan verkställas, oberoende af spanmålstillgången, som inom större delen af vårt land är mera betingad af väderleksförhållanden än höproduktionen. Om -boskapsracer, som för sin utveckling och för dant foder, hvilket säkrast produceras, tem-t ligen hö, så att kreaturens utfodring medli spanmål i större qvantiteter icke är absolut nödvändigt, men deremot bör användas dål priset derå är billigt. Vid de större landtegendomarne, der jordbruket kan bedrifvas mera extensivt och der foderupplag lättare kunna bildas, äro utan tvifvel de större bo-1 skapsracerna på sin rätta plats, och det ärjs af dessa som export i större skala kan åstad-i kommas. i i Till slut vilja vi påpeka ett förhållande, 1 som synes vara af stor betydenhet ur stats-4 ekonomisk a ij Inom vårt land bedrifves en näringsgren, nära förbunden med jordbruket, af hviiken staten uppbär mer än en tredjedel af sinal!l extra-ordinarie inkomster, och som motsva-s rar nära två tredjedelar af de ordinarie statsi inkomsterna. Men denna näringsgren miss-t l 1 aktas dock, fastän produkten af densamma icke kan wundvaras: vi mena bränvinsbrän