Aftonbladet – 21 januari 1868, sida 2

parlamentsredogörelser stundom äro med konst tillagade, såsom det ofta skeri den italienska officiella Gazzetta. Men så mycket är dock klart, att en verkligen noggrann regeringsredogörelse icke behöfver frukta för en annan dylik. Det är en hård muselmanisk doktrin, att alla böcker, endast med undäntag af koranen; måste brännas upp, emedan de äro öfverflödiga, om de öfverensstämma med denna, och hädiska, om de ej öfverensstämma dermed. Men — yttrar Times till slut — hvilka beslut Frankrike och Tyskland än må komma till, skall det dock slutligen visa sig, att redogörelsen för parlamentsdebatterna endast kan tillåtas på grundvalen af fullkomlig frihet. I England, der dagligen 8 (London-)tidningar offentliggöra berättelser från parlamentet, vore det omöjligt att citera ett enda fall af godtycklig vanställning af parlamentstalen. Sedan i lång tid tillbaka har partiandan redan här i landet uppgifvit hoppet att kunna befordra sina intressen genom ett falskt referat, hvilket icke skulle uthärda profvet vid jemförelse med andra tidningar. Der, hvarest oinskränkt offentlighet alltid blifvit tagen till regel, har det snart visat sig, att ärlighet icke allenast är den bästa, utan den enda möjliga politiken. En frihet, som bär sitt motgift inom sig sjelf, kan omöjligt verka förgiftande.