Aftonbladet – 18 januari 1868, sida 2

(Insändt.) . Till utgifvaren af Svensk Litteratur-Tidskrift. I sjunde häftet af Svensk LitteraturTidskrift för nästlidne år har prof. Nyblom, i en anmälan af R. von Kremers sist utvifna dikter, uttalat åtskilliga sanningar, dem insändaren finner ganska träffande. Likväl rekommer ett yttrande, som synes något förhastadt, åtminstone ej nöjaktigt förklaradt. Det anmärkes nemligen att hr Kramer tyckes hafva mera sinne för de plastiskt tungmejslade än för de flytande och musikaliska formerna. Men — heter det — hvad som irvid i viss mån hos den sakkunnige måste väcka undran är, att författaren ej underkastat de antika plastiska former från Horatius, hvilka han gerna använder, ett noggrannar2 studium, älldenstund ej en enda af dem, och alira minst de Sopphiska och alkaiska versarterna, äro riktigt behandlade. En sanning är, att ingen i vårt land — och knappt inom den moderna litteraturen — gör eller gjort detta fullkomligt; och dock bidrager igen svåra reglorna iakttagandet af de vi oändligt att höja formens skönhet; åtminstone känna vi ingen skald mer än tysken August von Platen, som förstått hemligheten i denna verskonst och vetat att införlifva den med moderna språkformer. Insändaren, som trer sig någorlunda känna Horatii versformer och en god del kommentatorers tolkningar af deras schemata, kan ör sin del icke finna att hr K. allraminst förstått att använda de sapphiska och alkaiska versarterna, äfven om en eller annan versfot kar vara något knagglig. Han har obestridligen tillämpat samma uppfattning som t. ex. Malmström och C. W. A.Strandberg. Ardenna oriktig? och hvarutinnan? Har då A. von Platen, som t. e. försökt, men icke alltid kunnat konseqvent anbringa cesurerna såsom de i latinet lättare och med större fördel användas, företrädesvis förstått hemligheten af Horatii metrik? Insändaren tror det icke. Or prof. Nyblom, som underkänt icke allenast hr Kremers, utan äfven andra af våra skalders återgifvande i svensk drägt af de omnämnda versformerna, skulle göra insändaren och måhända flere sina läsare ett nöje oenom att gifva en framställning af det riktiga eller oriktiga sättet att använda dessa former. Derigenom skulle man ock få några skäl. underlagda evt yttrande, som tilldess förekommer såsom ett orakelspråk. Xx.