Aftonbladet – 18 januari 1868, sida 2

el underkastad herre: Roger (1) Carl Ludig Maria, infant af Spanien, hvilken enligt venska statskalendern ännu är hertig af Parma. Turkiet affärdas med en rad, men furstenlömet Waldeck upptager straxt derunder en el sida med fastrar och mostrar och dylikt, ör svenska allmänheten mycket intressant ch nyttigt samt framförallt sannt, hvilket är mfvudsaken. Under sin, forskning efter furstiga ättartaflor har statskalendern, sedan den nder rubriken regerande hus upptagit icke egerande, dock på andra sidan Atlanten, i let demagogiska Amerika, fått ett fast stamhåll i Brasilien, der man träffar fullblodiga ;ourboner af äldre och yngre linier, Man vet, att Sverge har konsuler i sådana stater som Kina, Marocko, Tunis, Siam, Anam och utt dessa länders respektive kejsare ha kanske äldre anor än sjelfva den regerande, konungen af Begge Sicilierna, men sådana änder och sådana, kejsare finnas eji svenska statskalendern. Ännu mindre kan man få veta hvad presidenterna i Nordamerika och i de sydamerikanska republikerna heta. Deras Excellenser Rikets Herrar och ruar, äro ståtligt uppradade liksom kolonner i en pelarsal efter fullmakts datum. Rikets Herrar äro sju liksom Greklands vise, och man kan döma huru utpyntade dessa gubbar skola vara, när det fordras en hel sida i statskalendern för att uppräkna deras ordnar. Den yngsta, i egenskap af Rikets Herre minst meriterade, är Louis de Geer, hvars hela förtjenstlista godt inrymmes på två rader. Fruarne äro fjorton. Om deras rangordning meddelar statskalendern utförliga upplysningar alldeles oumbärliga för svenska allmänheten. Sedan komma de svenska och norska Hofstaterna, så noggrannt och utförligt behandde, att den till ett afsatt furstehus hörande, r nära fyrtio år sedan aflidna eller framlidna, Sofia Albertinas hofstat af hofmarskalk, kammarherrar och handsekreterare återfinnes. Man ser ock en hoffröken vid Framlidne Hennes Majestät Enkedrottningen Sofia Magdalenas Hofstat. Man förflyttas till tredje Gustafs poetiska tidehvarf, man tror sig af misstag ha fatt ett ipergament inbundet manuskript med ålderdomlig stil, då manråkar att da bladet, och ordet Justitie Kansler är Ilräckligt, att återföra hvarje fantiserande och belackande skriftställare till det prosaiske nittonde seklets senare hälft och till Svensia Kalendern, såsom statskalendern kal? lär sin fortsättning, liksom för att genom skuggorna från Gustaf III:s dagar skilja Hofvet och Rikets Herrar och Fruar från folket eller rättare folkets tjenare, såsom tjenstemännen väl borde vara. Den så kallade svenska kalendern börjar med statsrådet och slutar med RiddareOrdnarne, hvilka deraf upptager omkring en attondedel. Mer konseqvent skulle det ha varit, att först taga riddarordnarne, hvilka väl varit en lämplig skiljemur eller föreningslänk emellan hofstaten och tjenstemännen. Man hade dåd kunnat praktiskt dela kalendern i två afdelningar, den första innefattande de utländska förhållandena, Rikets Herrar och Fruar, Hofstaterna och Riddarne, samt de senare tjenstemännen. Flertalet behöfver blott den senare delen, synnerligast -om hvarje tjenstemman på sin plats i kalendern är vederbörligen särskildt deko2 rerad och således i denna egenskap återfinnes på två ställen. Första delen vore då hofoch ordenskalender samt skulle kunna tillökas med rangrullor och dylikt. Andra delen vore en verklig statskalender, hvilken såsom mindre ömtalig för plebejsk kritik och mer oumbärlig, sk lättare kunna bibringas tidsenliga förbättringar och tillägg. Af fruktan att redan alltför hårdt ha anlitat såväl tidningens utrymme som läsarens tålamod, måste vi bedja att till nästa gång få uppskjuta granskningen af den verkliga statskalendern.