Aftonbladet – 15 januari 1868, sida 3

STATES ENTER Märkvärdiga personer, aflidna unde året 1867. Medlemmar af regerande hus: Den äldste suveränen i Europa Henrik LXVIIde af huset Reuss, den 11 Juli. — Exkonungen af Grekland Otto, död i Bamberg, född 1815, abdikerade 1862 — Furst Ginther af Schwarzburg-Rudölstadt, född 1793; hade regerat som omyndig sedan 1807 och som myndig sedan 1814. — Exkonung Ferdinand 1I:s (Bombas) gemål Therese död i Rom, född 1816, dotter af den ryktbare erkehertig Karl. — Exkejsaren på Hayti Soiwouque, 85 år gammal. -— Erkehertig Stefan, förut palatin af Ungern, död den 19 Februari i Mentone (provinsen Nizza). — Hertig Karl Teodors af Baiern gemål, Sofie, yngs sta dottern af konung Johan i Sachsen, född 1845 — Erkehertiginnan Mathilda i Wien, död at brännskador. — Txkejsaren af Mexiko, Magimilian, skjuten i Queretaro den 19 Juni; född 1882. Sintos och vöbitarän: Markis H. A. De la Roche Jaequetin i Paris, af den rojalistiska slägt, som under franska revolutionen stod i spetsen för Venddte-kriget. — Geheimerådet Wermuth, konung Georgs af Hannover förtrognaste rådgifvare. — Engelske ministern sir C. Magenis; började sin diplomatiska bana 1825; förestod derefter ministerplatsen i Wien, Berlin, Stuttgard, Stockholm och Lissabon, hvarifrån han återvände till England, der han dog. — Geheimerådet Waleen, född 1782 i Åbo. — Amerikanska sändebudet i Berlin, Wright, död den 11 Maj, född af fattiga bondföräldrar i Pennsylvanien 1800; vän till Humboldt, som han lärde känna under det han var guvernör i Indiana. — Perus president, generalen Castilla, född 1792. Han hade sedan år 1830 verkat som general, minister och president och tagit en förtjenstfull del i frihetskriget mot Spanien. — Karl Mansbach, förste adjutant hos Carl XIV, kabinettskammarherre, sedan minister i Berlin, Wien och Haag; var vid sin död 78 år gammal. — Achille Fould, född den 17 November 1800, död den 5 Oktober i Tarbes; son af en rik judisk bankir, egnade han sig tidigt åt finanserna, sedan han fullkomnat sin bildning genom resor; var fyra gånger finansminister 1 Frankrike, — Gaäano Bonello, f. d. direktör för italienska telegrafväsendet och uppfinnaren af den telegrafapparat, som bär hans namn, död den 3 Oktober. — Grefve Charles M. Du Chatel, tödd i Paris 1803 den 17 Februari. I sin ungdom var han ekonomisk skriftställare. Från början af 1830-talet blef han åtskilliga gånger ledamot af ministören, men lefde efter 1548 års revolution till sin död såsom enskild man. — Danske justitieministern Leuning afled den 21 Juli: Vetenskapsmän: Franske filosofen Victor Cousin, död i Paris, 74 år gammal. Cousin gaf åt sin vetenskap i Frankrike en ny riktning derigenom, att han först af alla i detta land närmare anslöt sig till den tyska filosofien. — LZ. O. Holst, oe i statistik och nationalekonomi vid Kjöenhavns akademi, född 1828. — Engelske historieskrifvaren Archibald Alison, död i Glasgow, född i Skotland 1792. — Professorn i historien Rein, död i Helsingfors. — Rysslands störste schackspelare Alexander Potro . död 1 Warschau den 20 April, 76 år; hade titel af statsråd. — Filologen, professor Boeckh, berlinska universitetets förnämsta namn; var vid sin död 82 år gammal. — Professorn i juridiken Mittermaier, nestorn bland Tysklands vetenskapsmän, död i Heidelberg vid 81 års ålder. Han arbetade bland annat ifrigt för dödsstraffets afskaffande och deltog under ett halft sekel i alla politiska och juridiska strider. — Professor Frans Bopp, ryktbar tysk filolog, död i Berlin den 24 Oktober 76 år gammal. — Professor Faraday, död i Hampton Court vid Richmond i sitt 77 år. Ökade på ett lysande sätt antalet af utmärkte autodidakter och blef framför allt namnkunnig genom sina upptäckter inom elektriciteten; var först i bokbindarelära och bemärktes sedan af den store Humphry Davy, som på sin sista tid åtog sig Faradays vetenskapliga utbildning. — Lord FRosse, död den 31 Oktober i London, född den 17 Juni 1800; han inrättade bland annat det största af alla kända teleskoper.