Aftonbladet – 15 januari 1868, sida 3

ee nd LALLE pF PT. ble att der finnes bland dem, lika som bland qvinfolken, vissa, som säga rätt många vackra saker, hvaruti ej finnes sens commun; andra, som äro solidare, hvilka äro tålde för deras heders och rangs skull. Le chef des etourdis och diseurs de rien är Collincourt, hvilken aldrig har tand för tunga, utan säger hvad han först får i hufvudet. Baron Horn har sitt eget maner att lefva, hvilket tåles efter han har det. Baron Gedda passerar för allas bouffon, ty alla göra narrutaf honom, hvilket han tål för några matbitars skull. Jag roar mig nog uti detta sällskap, emedan det är folk, som äro långt bättre än jag, och par constquence är deras sällskap för mig ganska profitabelt. Unge Höpken och jag göra noter öfver hela sällskapet och ibland på oss sjelfva. 14, Var jag hos Fredrika Mörner på visit. Ulla Sperling var der förut. Jag sade der mera än jag tänkte, emedan det var fleuretter. 16. Var jag på comedien, och fick der sitta utmed fru Jennings. Jag vet aldrig hvad jag har gjort henne emot, emedan jag .Jnu mera ej blifver sedd utaf henne. Hon borde så mycket mera visa mig höflighet, som jag aldrig manquerat i det ringaste mot henne, och vet en hop utaf hennes tal så i partisom i galanta saker. Hennes diskurser äro ganska oblyga. Nu moquerar jag mig öfver henne, ty jag umgås med bättre folk, uti hvilkas sällskap jag ej får höra vissa tings egentliga namn, som i Uppsala, då jag vaY student och hon var der. 7. Hos fröknarna Klingenstierna, hvilka visa mig rätt mycken höflighet. De äro litet skyldiga till det, som folket talar om dem, men de hafva eljest nog goda charactörer. Dock äro deras manerer litet uppsaliska. 18. Var jag på slottet i predikan, och efter middagen hos fröken Sperling. Wacht meister kom dit, och vi roade oss ganska väl till kl. 7 om qvällen. Hon var vid ganska . godt humeur och vi ej mindre. Ivar ganska animerad, så att de dansade, I mycket mera affabla; men jag tror, att man Thafver att befrukta, att om de få länge . I dag är jag bjuden till morbror Carl de la Gardie. Alla hoffröknarna komma dit. Jag hoppas, jag lärer få nog matiere att skrifva om, Jag kom hem kl. 6 om morgonen. Balen snart sagdt, mera än de förmådde. Frök: narna hade många adorateurer. De voro på längt när icke så fiera som de andra, utan vara i annat sällskap, så blifva de lika med andra, 20... Hos Ambassadeuren till qvällen. Det vanliga sällskapet var der. Jag har observerat, att F. H. L. sitta alltid tillhopa vid ett spelbord. Ruth, grefvinnan Horn, gref Barck sitta alltid vid ett spelbord samt vid bordet. Jag törs ej nämna hvad jag menar; men jag tycker, att det ser nog roligt ut, ty det är ej allenast en gång, utan alltid, hvar gång, som de äro tillsammans. Collineourt och IH. D. sitta alltid tillhopa; fru Örnsköld och Noleken och Horn täfla om företrädet med hvarandra. Ridderstolpen är alldeles som de små hundarne, som löpa bredvid och vilja gerna vara med; men de kunna icke få det för dem, som äro större än de och bita dem ifrån sig. Jag var ock uppe på couren och såg fru Schack presenteras. 22. Var jag äfven på souper hos RiksRådet Höpken. Det vanliga sällskapet var der. Jag har på flere soupter märkt, att en hoper med folk, som äro till anseende rätt mycket, tala bålt illa fransyska, t. ex. RiksRådinnan Scheffer, Fru Horn. Riks-Rådinnan Scheffer skulle göra en berättelse för ambassadricen på fransyska. Hon gjorde det så ridicult, så att lille Höpken och jag vi hade så nära dött af skratt. 25. Var jag på comedien och såg La Co quette och La fausse Prude spelas. Den sistas charactere lärer många af dem, som voro der, känna igen; men den första märka alla. Samma dag stal jag mig på slottet utan att min fader hade det bekant, och fick der tillfälle att göra många reflectioner. Jag blef intagen i en skål, som kallas qui Vauroit cru?, hvilket kan emplojeras vid många tillfällen. Mais quittons la cour et revenous aux gens de la ville. 24. Jag vet aldrig af hvad för orsak jag har kunnat få så mycket reprocher af min moder för det att jag ej hade sagt min fader till, när jag skulle gå på comedien. Jag söker att lefva mina föräldrar, så mycket som hos mig står, till nöjes; men jag måste ändå utstå svåra stötar. Vid 19 års ålder tyckes man kunna få gå på comedien utan lorgnerade några. Jag kom att sitta utmed att begära lof. Ne 24. Var jag på comedien samt på souper hos gref Goös, Comedien var rätt rolig; jag Madame Losak, som vet att nogpruda sin peppar; ty hon har lärt af sin slägt, hökare oci kryddkrämnre, att vara fiere mot andra än dem. 25. Var piquenique på Stadshuset. Jag var der ock, och fann der ett ganska agreabelt sällskap. Ulla Mörner var bålt höflig. Henne respecterar jag, men hennes syster är det som det kan med, ty vår nations fruntimber tåla aldrig någon infödd der en utländing är tillstädes. Puerto säges vara mer än väl uti hennes grace, hvilket jag tycker I I