Aftonbladet – 15 januari 1868, sida 2

— De tyska stadsbefolkningarne. Den 3 December förlidet år hölls folkräkning i största delen af Tyskland, och tidningarne meddela nu rosultatdna af, räkningen i de större städerna, undkr förbehåll likväl att rätta mindre fel, när listorna äro noggrannt genomgångna. I många städer framträder en mycket betydlig tillväxt sedan 1864. Sålunda är Berlin uppfördt med 683,000 menniskor, utom 16,000 soldater i kasernerna och 3000 andra, som tillhöra diplomatien eller den flytande befolkningen, tillsammans 702,000, en tillväxt på 3 år af 70,000. Nordtysklands hufvudstad är således säkerligen 100,000 menniskor större än den största sydtyska staden, Wien, hvars invånareantal räknas vara mellan 550,000 och, 600,000; noggranna uppgifter saknas för Österrike sedan 1857. Tr Preussens större städer har Breslau 166,744 tillväxt öfver 10,000); Barmen 64,865 och olberfeld 64,732, alltså tillsammans 129,597 (tillväxt 7—8000); Köln 119,516, Magdeburg med förstäder 103,981, Danzig 87,516, Stettin 73,602 (tillväxt i borgerlig befolkning 5500), Aachen 68,000, Disseldorf 62,806, Krefeld 53,837, Halle 49,099, Posen 47,151 och Erfurt 40,555, samt i de ny-annekterade länderna Hannover 49,259, Frankfurt 75,895 (minskning 3750) och Kassel 41,590. Af de mindre städerna har Elbing 27,700, Koblenz 23,800, Kiel 21,500 och Göttingen 14,500. — Af konungariket Sachsens städer har Dresden 155,971, Leipzig 91,598 ee 43,189 år 1832), Chemnitz 58,942 och Zwickau 24,239. — Gotha har 18,850. — Af de baierska städerna uppgifves folkmängden för Nirnberg till 71,798 (tillväxt 6000), Augsburg 43,100, Wirzburg 41,700 (mot 22,000 år 1840),