Aftonbladet – 14 januari 1868, sida 3

Utförandet af ordnad skogsskötsel. Till Redaktionen af Aftonbladet. De män af skogsyrket, åt hvilkas förvaltning, vård och skydd vårt lands statsoch privata skogar äro öfverlemnade, äro dels genom 1838 års instruktion för skogsstaten och dels i följd af det sedan äldre tider rådande sättet för skogsskötselns bedrifvande, fördelade i en förvaltande och bevakande personal. Då en mera ändamålsenlig och ordnad skogsskötsel skall införas å en skog, tillkallas en skogsförvaltare, hvilken måhända aldrig förr varit i den trakt, der skogen är belägen, hvars skötsel han skall bestämma för det närvarande och under en ganska lång följd af är. Den teoretiska och praktiska bildning vi nu böra hoppas att den förvaltande skogsmannapersonalen besitter, kunna vi ej annat än förtro ossåt. Men sedan plan för skogsskötseln, som i anseende till våra skogars ojemna tillstånd vanligen måste blifva nog mycket invecklad och för beslkrifningens noggrannhet vidlyftig, blifvit uppgjord, reser skogsförvaltaren sin väg, och han är sedan antingen för afläset derifrån boende, eller hans vanligen vidsträckta distrikt eller. revier tillåter honom endast att en eller två gånger om året helt hastigt besöka samma skog. Utförandet af skogsskötseln är således öfverlemnad egentligen åt bevakaren, hvilken vanligen är i saknad af förmåga att rätt utföra den uppgjorda planen för skogsskötseln, något som den praktiske skogsmannen bör veta att ej kan förvärfvas utan föregående teoretisk bildning i förening med flerårig erfarenhet, utan hvilka egenskaper skogvaktaren ej kan fatta skogsförvaltarens vid den gemensamma skogsvandringen meddelade föreskrifter om skötseln och den riktiga följden af de vanligen många skilda, olikartade delarne af skogen. Detta är en omständighet, som icke obetydligt inverkar på fullföljandet af en åsyftad bättre skogsskötsel, isynnerhet i skogar med mark och