Aftonbladet – 11 januari 1868, sida 3

Vv J LOS GUILD) DHL VIv t sociala och litterära brytning i Norge, hvilälken försiggick för något mer än ett fjerdet, I dels århnhdrade sedan; men för ati förstå a I denna fullkofiiligs och begripa, att det icke blott var en antiqverad konservatism å tout n I prix, utan en mycket nödvändig kritik, som i då gjorde motstånd mot det utige Norges rastlösa sträfvanden, är det godt att göra bekantskap med Welhavens författareskap och se, haru mycket positivt äfven från intelligensens sida ppställdes, och huru stor del äfven detta parti har uti. att utvecklingen gått så raskt och säkert, som händelsen har varit. Af vittra debuter har man såsom vanligt fram emot jultiden haft ett par, iemligen ett fruntimmer i Bergen vid namn Val borg Platov med ett litet band Digte, samt C. W. Rieck: Fra Fjeld og Hay, en samI ling reseskizzer och skildringar, af hvilka lisymnerhet en utförligare beskrifning af Se. tersdalen — en långsträckt dälsträcka i Kristiansands stift — och dess invånare, förtje-Inar läsas, emedan den gifver en med mycken I noggrannhet utförd målning af den bygd i Thela Norges land, som tyckes befinna sig på Iden mest antiqverade ständpunkt i de flesta lafseenden. En under titeln: Lövfaldstid offentliggjord samling mindre arbeten af en Idel af Norges mest framstående författare har helt nyligen i detta blad blifvit omtald. Slutligen ha vi gömt det bästa till sist: fjerde upplagan af Norske Folke-Eventyr, berättade af P. Chr. Asbjörnsen och Jörgen Moe, denna ypperliga folkbok, hvars föregående, två år gamla upplaga äfven i detta blad blef så utförligt omnämnd, att vi detma gång visst icke behöfva annat än föra läsaren den till minnes. Att det inom den pedagogiska litteraturen rådt en ovanlig verksamhet, är att tillskrifva den komite, som genom kongl. resolution af den 15 Febr. 1865 blef tillsatt för att taga i öfvervägande och afgifva förslag till en förändrad ordning för det högre skolväsendet. Denna komites förberedande förslag blef nemligen kringsändt till de särskilda högre skolorna för att underkastas de vid dessa anställda lärares granskning, hvarefter deras utlåtanden samlades i en tjock bok: Officielle Erkleringer angaaende Ordningen af det höjere Skolevzesen,, i två digra band, af hvilka det första innehöll förslag till lagar med motiver 0. s. v., det andra beskrifningar på anordningen af det högre skolväsendet i ätskilliga europeiska stater. Äfven på annat sätt kom: det intresse för reformer i skolväsendet, som gifvit anledning till komitens utnämning, till ordet. En af de lärare, som på tjenstens vägnar skulle yttral sig om komitens förslag, riktade nemligen uppmärksamheten på, att man icke under några omständigheter borde föröka undervis-1 ämnena, då de redan nu voro så många, . att de fleste af de lärda skolornas elever utättas för en både andlig och kroppslig öfveransträngning, som skall ha de sorgligaste följder för de kommande generationerna. Komiten affärdade temligen öfvermodigt denna hemställan och förklarade, att man ännu icke var i besittning af tillräckliga statistiska data för att kunna ha någon grundad mening om, huruvida en sådan öfveransträngning verkligen förefunnes — med andra ord, att skolorna ännu icke hade kunnat lemna materialier till en ordentlig mortalitetsstatistik. Framställningens författare insände nu sina anmärkningar till det i Kristiania befintliga medicinska sällskapet och bad detta taga saken i öfvervägande, hvilket det också genast jorde i en Diskussion om införande af nya kolämnen och förlängd skoltid i våra lärda skolor, hvilken först infördes i tidningarne och i sällskapets tidskrift: Magazin for Liegevidenskaben samt derefter offentliggjordes i separattryck. Resultatet af denna diskussion, hvilken säkerligen med spänd uppmärksamhet lästes i hela landet och som utan tvifvel måste tilläggas större vigt än kornitens abstrakta pedagogiska teorier, var föga tröstande. Den ene efter den andre af hufvudstadens mest ansedde läkare framträdde med talrika exempel från sin praktik på den deprimerande verkan på jälsförmögenheterna samt isypnerhet på kroppen, som följer afl. lifvet i de högre skolorna. Man tager neppeligen fel, om man förutsäger att denna sida af saken åter skall bli framdragen, när komitens förslag kommer under behandling på nästa storthing. Af juridiska verk ha under årets lopp två originalarbeten utkommit: Den norske Söret af F. Hallager och Tingsretten, fremstillet efter den norske Lovgivning af F. Brandt (densamme som nyligen har hållit föreläsningar vid Upsala universitet). Af Repertorium for praktisk Lovkyn ighet, en afkortet Bearbejdelse af Norsk Retstidendex, utgifven af M. Ingsted, har andra samlingens första häfte utkommit, likasom D. Schöyen har fortsatt sitt arbete: Det norske Toldveesen,. Ett par mindre böcker, hvilka på sin tid utförigt omnämdes i detta blad, emedan de äro bilagor i dagens strid, äro: Forhandlinger i det skandinaviske Selskabi 1864; Om Norses Forsvar, Forhandling i det skandinaviske Selskap den 12 Febr. 1867, samt To Foredrag om Skandinavisme og Norskhed, hållna i det norska Studentersamfundet af iksarkivarien M. Birkeland och kandidaten E. Sars. De språkvetenskapliga böckerna behandla — vå ett par skolböcker när — alla det norska språket. Kyrkoherden J. Fritzner har med ):de häftet fullbordat sin särdeles värdefulla ;Ordbog over det gamle norske Sprog, ett verk,som af sakkunnige domare sättes öfver wvad den skandinaviska litteraturen hittills var kunnat uppvisa af hjelpkällor i denna iktning. Adjunkten i Kristiansand M. Ny;aard har utgifvit andra afdelningen af Edlasprogets Syntas samt en Kortfattet Fremstilling af det norske Landsmaals Grammatik. Slutligen har K. Knudsen lemnat stt nytt bidrag till förmån för sin språkreform under titeln: Det norske målstraev, en titel, som likväl lofvar mera än den håller, då den, som icke är förtrolig med saken, säkerligen skall ha svårt att genom författarens framställning bilda sig ett uttömmande begrepp om gången af de mångfaldiga norska språkreform-agitationerna. Hvad de exakta vetenskaperna angår, måste vi inskränka oss helt enkelt till en uppräkning. Af medicinska arbeten kunna nämnas: Diskussioneri det medicinske Selskab om Cholera (separat-aftyck); Om Hudens Reactionsevne af F. C. Faye; Bemeerkninger om Födselshjelpens Udövelse i Norge af samme författare; Undersögelser om Brug og Nytte af vore stivelseholdige Neeringsmidler af samme författare: Noole BemeerkPO VIP ha ee off e FR I a 0 a FA TA TN fr DA DA Om DD ro DA O —