Aftonbladet – 11 januari 1868, sida 2

Vi andra för sjövapnet nyttiga ändamål, utan enjyv etydlig förenkling och reda i sjelfva tjenste-!(q törningen, ty denna går alltid jomnare och bättre, t är ej flera personer användas änsom nödvändigt :. ehöfvas. Ant a I Inom skärgårdsartilleriet, det nybildade kustit örsvaret, är man flit sselsatt med dess utf ecklande till hvad de ämnadt att blifva: ett 1 a 1 S 4 d raftigt värn för vår skärgård. Fråga är om inättande af ett särskildt min-departement eller tminstone en afdelning inom artilleridepartemenet ensamt för tillverkning af och excersis med ninor. Öfverstelöjtnant Zethelius har nyligen till örvaltningen af sjöärendena inlemnat ritning och veskrifning å en af honom projekterad minbåt af ern, ämnad att praktisera minor under de fiendt-iga fartyg, som skulle vilja taga station i det! setingbo, hvilket man hoppas svenska skärgårds-:! tilleriet skall blifva för hvarje ovälkommen be-:! re. En småsak, som i sjelfva verket afl mindre betydenhet, dock stundom åstadkommit stor uppståndelse här i verlden, nemligen uniformen är också föremål för några funderingar. Det ir kändt att s illeriets office i mänhet icke äro särdeles nöjda med den kostym de erhållit, hvilken mera påminner om kavalleriän om sjövapen, och det lärer vara fråga om någon petition att få den saken förändrad. — Från vestra kusten, Göteborgs-Posten har från befälhafvaren å ångfartyget Göteborg, kapten C. A. Höglund, emottagit en skrifvelse, daterad Marstrand den 8 dennes, hvaraf framgår, att isförhållandena i skärgården och Kattegat antagit en ganska allvarsam karakter, enär alla vikar och fjordar, som förut varit isfria, nu blifvit isbelagda. Genom den ihållande vindstillan och stundom rådande kan bar isens styrka i betydlig mån befrämjats, i det hela Kattogat synes vara isbelagdt med en isskorpa, i tjocklek v rande från 1 tum till 1 aln. Under dylika omständigheter ba naturligtvis inga fartyg kunnat nalkas kusten, med undantag af de olyckliga, hvilka fastnat i drifisen och måst följa med densamma. Kapten H. hade den 8 dennes på morgonen observerat en större ångare, kommande vesterifrån, i isen styrande kurs mot Winga eller Sundet, men som, hindrad af ismassorna, måste returnera, antagligen för att söka hamn på norska kusten. Rörande de vedervärdigheter, för hvilka ångfartyget Göteborg under sina ströftåg i skörgård vit fö romål. yttrar sig brefskritvaren, att de fat dem, för hvilka han under liknande vintersejourer i Skärgården varit utsatt. Den täta ismörjan harnemligen samlat sig i kallvattensrören och sålunda förhindrat kondenseringen: Fartygets maskinist har på alla möjliga sätt sökt förekomma detta, dels genom att uppvärmrören med glödgade jern för att få isen att smälta, dels genom att afkyla kondensorerna med is och kallt vatten, men intet af dessa sätt har lyckats afhjelpa olägenheten för längre tid än några minuter. På sistone har man dock lyckats påträffa en utväg, som i någon bättre mån synes motsvara ändamålet, i det man låtit en större qvantitet vatten inströmma i fartyget, hvarunder maskinen stoppats, Från nämnda vattenförråd har maskinen derefter fått det erforderliga behofvet kallvatten. När detta förbrukats har fartyget åter fått ligga stilla och dricka brunn och dermed har fortsatts undan för unda Samma ndes hade kapten H. på sin rekognoscerivg cirka 2!(2 mil V, om Rörö påträffat en fiskarbåt, som låg fastfrusen i isen. Den hade föregående dagen på morgonen gått ut, medförande 5 man, hvilka hade för afsigt att, som det på skärgårdsspråket heter, sätta sina backar), den hade två andra backebå i sällskap. Strömmen hade under natten drifvit isen ut från land, så lag var synligt på j ö an höljde den n i sin täta slöja, hvilket för fiskrarne var omöjligt att ana. Två af båtarne varsnade faran, återvände genast och kommo tillbaka in till Rö men den ofvannämnda tredje son från Rörö, a fånga något milj, fastnade slutlimassan och blef qvarsittande der, dock icke n land än att då tjockan fram på e. m. skingrade sig cch luften klarnade de i båten befintliga männernas familjer från stranden kunde skönja deras olyckliga belägenhet. Natten sänkte sig slutligen ned öfver alla dessa förtviflade sin nen och då dagen grydde kunde man från stran den skönja båten, hvilken under natten drifvi 1 mil längre ut sjös, som en aflägsen punkt i ran. Männerna hade hemifrån endast med litet proviant af torrföda för dagen och till öfriga faror skulle nu kanhända äfven sälla sig hungerns Då varsnades plötsligen i daggryningen röken fr fartyget Götelorg uppstiga vid Winga och f: till de 1 nöd varandes hjelp. Ef des det ändtligen ångrbåten och taga den ;s fiskrarne hade häl a på ordspråket: när nöden iv störst är hjelpen nårmast,, ty då de bergades had deras förråd af dr vatten redan för längesedar tagit slut och en kaka bröd var allt som återslot til åtXö fal na karlar. Ati glädjen bie stor då båten lade till vid Rörö torde ej behöfv: tilläggas. git rag de a 4 een