Aftonbladet – 3 januari 1868, sida 3

fem re allt raskare, allt mera ifrigt går det framåt, ju mera det, ofantliga landet sjelf växer och tilltagar. Annu för hundra, ja för femtio är sedan drogo ensamma jägare och pionierer med bössan på skuldran och yxan vid sidan inåt vildmarken, för att Bland faror och ödemarker grunda sig ett nytt h Det är icke mera nog, ty beständigt förändra på de vestliga banorna, icke allenast hela skaror af menniskor sin bostad, för att draga längre åt vestern ini vildmarken, utan hela städer med hus, kök och stall följa dem, lastade på vagnar, och hvarhelst de slå sig ned och kasta ankaret i sanden, dit släpa de också det något ovigare civilisationsskeppet efter sig och utkasta ännu vidare derifrån sitt ankare. Det fordna begreppet the far west exi sterar icke mer, ty hvad man förr stod med cafjerran vestern, ligger nu fjerran i östern, och hvad man för närvarande skulle kunna mena dermed har äfven förlorat det begrepp man fästade dervid, ty i fjerran vestern låg fordom den fruktansvärda ödemarken, och just från vestern skyndar nu kulturen fram, för att räcka sin hand åt systern från östern.