Aftonbladet – 3 januari 1868, sida 2

j juta äran af att räknas för en upplysninens vän och bildningens målsman. Som bekant, infaller elementarläroverkens aska tillväxt egentligen inom den sedan nidten af 1850-talet förflutna period, således umtidigt med den storartade kraftutvecking, som öfver mellersta och södra Sverge ännt ett jernvägsnät, hvilket — om vi så a säga — upphäft afstånden, genom att väentligt minska kostnad, tidsutdrägt och anIa olägenheter vid samfärdseln mellan förut idt skilda orter. En hänsyn, som före ämnda tidpunkt kunnat ega en ej obetydigt vigt, nemligen behofvet att i ett vidträckt, glest befolkadt land låta undervisingen liksom uppsöka, i största möjlig nåtto närma sig till den obemedlade befolkingen, kan numera uteslutas ur räkningen, itom hvad de norra landskapen angår. Det aktadt hopas i somliga trakter elementaräroverk mer och mer i hvarandras närhet, åledes inom allt trängre och trängre rayoer. Exempelvis fästa vi uppmärksamheten å len af jernvägslinier genomskurna Vestgötasygden, som är öfversållad med läroverk, nedan hela Dalsland, mindre gynnadt i afeende på kommunikationer, har blott ett nta, den treklassiga skolan i Åmål. För närvarande finnas 27 fullständiga, 3 vå reallinien fullständiga, 19 fem-klassiga, 16 re-klassiga, 11 två-klassiga, 1 en-klassigt lementarläroverk samt 21 dels tvådels endlassiga pedagogier, summa 98. De på båda inierna fullständiga tillsammans med de på :eallinien fullständiga utgöra således föga vöfver en tredjedel af hela antalet; lägger man dem de fem-klassiga, så omfattar den så illökta gruppen jemnt hälften (49), medan undra hälften består af tre-, tvåoch enlassiga elementarläroverk samt pedagogier. Hvilken röle denna senåie grupp al läroverk pelar i den offentliga undervisningen, låter ig ej med full bestämdhet sägas, då saknalen af en officiel undervisningsstatistik, hvars offentliggörande man allt sedan inrättandet ve cen byrå i ecklesiastikdepartementet för dervisningsärenden får 1858) trott sig ega äl att motse, omöjliggör tillförlitlig kännes lom om, bland annat, hr stor del af dessa overks alumner der förbereda sig till inide i de fullständiga läroverken, och hur stor del söker dem, i stället för den ringiktade folkskolan, för att inhemta blott de lra Oundgängligaste elementära kunskaper: Men anledningar saknas ej till det antaganlet, att denna grupp af lägre eller ofullstänliga elementarläroverk till ej .oväsentlig del fungerar i stället för folkskola. I den mån, letta är händelsen, anse vi dem öfverflödiga. åhända vill man hätemot invända, att det lock är nyttigt och godt, i betraktande af len låga ståndpunkt som folkskolan ännu i ulmänhet intager, att dessa läroverk finnas, wvilka i sin mån minska det ändå, för nurarande lärarekrafter, alltför stora tilloppet ill folkskolati, snitt åt lärjöhgår: som omndigheteriia ej tillåta att genomgå en full ndig elementarbildnings-kurs, bereda tillle att på hemorten eller i dess närmaste srannskap inhemta ett något högre mått af vetande, förr än de inträda i yrkesverksamieten, än folkskolan förmår rmeddelä dett: Men denna supponerade invändnings giltigret måste vi, huru plausibel hon än vid första påseendet kan förefalla, på det bestämlaste underkänna. Den undervisning, som i lessa entill tre-klassiga elementarläroverk neddelas, utgör nemligen ej; kan ej heller ersätta en god folkskolekurs. Den är ej afsedd och ordnad för sådant ändamål, den nnehåller åtskilliga begynnelser till det som det fullständiga elementarläroverket skall äras, den är ej någonting helt och — i den nening detta om undervisping och bildning katl sägas — alfslutadt. Den leinnar lärs jungen många tillfällen att erfara bitterhe.en hos kunskapens rötter, få eller inga wtt smaka dess frukters sötman, den inbjuler honom att bita sig ömtändt på skalet, men hinner ej hjelpa konom att komma åt någon kärna. Eller hvad vinher han t. ex. senom inlärande af ett par afdelningar i ett rämmande språks formlära, af en period en historisk lärobok o. s. v. — när detta j tänkes såsom de första stegen i en falls ändig elementarskölekurs — jemfördt med ad folkskolan, om hon ej för de högre äroverkens skull försutnimatles, skulle medlela honom? Han vinner ej, utan förlorar, y folkskolan — om hon ock bör ställas i samband med elementarläroverket så, att fyergång från den förra till det senare utan vårighet går för sig — kan ordna sit mera ,egränsade undervisäing så, att lärjungen der rv en ölversigt af någonting helt, hvaremot let lägre elementarläroverket är, atminstone ör närvarande, blett stt trappsteg ull det ögre och efter dettas behof inrättar sin erksamhet. Men det gifves en annan Synnunkt för bedömandet häraf, som är ej mindre igtig, den nemligen att elementarläroverket, är det fungerar såsom folkskola — hvilken unktion det för öfrigt, som vi nt pekat; näste fylla illa — är särskildt ghtdt att ära ett ondt, som dess värre redan eger en etydlig utsträckning, att nemligen uppfostra Il den förment högre bildningens anspråk; tan att meddela ens Bildningaks eementer. Jet är ej obekant, att i åtskilliga småstäer, numera äfven köpingar, de lifliga önskingarne att erhålla ett mindre elementariroverk utgått från den småborgerliga aritokrati, som helst undviker att sända sina arn i den med föraktfullt medlidande ai edda folkskolan, som ju kal Vara Bod hög t de arbetanides, söner och döttrar. Man inker derVid ej så mycket på den ena eller ndra undervisningens företräden ellet Krister: om på Iokalens, på sumgälstts beskaltenet 0 V. Visserligen synes det vara gan! a naturligt, att man finge sielf kosta på g dessa pretentiorurs tillfredsställande; men sr man ser, att statskassan står öppen för vem helst som anmäler sig, kunna vi inga0 tindra på; att man allmänneligen löper app för alt laga för sig allt hvad man ASEA NEAR ur BD TREES ROBOT 5 PED NGN JE SE SE SPRV REP OMLEE DE. FIL FARIKE DE Sa TERS Ge