Aftonbladet – 3 januari 1868, sida 2

undervisningen, som representeras af elementarläroverken, utan ock att tiden är inne att företaga en temligen omfattande revision af denna fråga. Hur inledes då rättast denna revision? Man torde gifva oss rätt deruti att, enligt hittills vunnen erfarenhet, den alltför mycket anlitade utvägen att föranleda en kunglig komites tillsättend någotsånär den sämsta, som kunde Så länge ej en rätt betydlig decentralisation hunnit befria departementscheferna från en mängd futtiga ärenden, som nu öda deras tid, har man föga anledning att från dem vänta fullständiga reorganisationsfö slag i angelägenheter af stor omfattning; och hvad den nu ifrågavarande angär, är saknaden af ett undervisningsdepartement och den i förvaltningens topp liksom vid dess rot vidmakthaällna föpulationen mellan skolan och kyrkan ett svart hinder. Vihoppas derföre att få se ett särskildt utskott taga detta ärende om hand. Förra riksdagens militär. utskotts verksamhet vittnar om, hvilken betydelse denna institution kan ega. Ja sjelfva det ryktbara jordbruksutskottets betänkande vittnar om samma sak, derest man ej fäster sig vid den omedelbara praktiska effekten, som i detta fall ej kunde blifva stor, utan tager i betraktande utredningens grundliga sakrikhet, i hvilket afseende nämnda utlåtande väl uppväger finanskomitens bekanta arbete. De luckor, som finnas i det statistiska material, som ett särskildt läroverksutskott behöfde, skulle naturligtvis med all beredvillighet fyllas ur de, enligt hr F. Th Bergs rapport till sista stati sen, ogement rika skatter, som äro förvarade i ecklesiastikdepartementets gömmor.