Aftonbladet – 31 december 1868, sida 2

;entnermil pr banmil stigit med 19 procent ch inkomsterna pr banmil för godsbefordrinsen i inskränktare mening växt med 15 proc. an 1865 till 1866. Föröfrigt bör anmärkas, att året 1866 varit det första, då inkomsterna för godstrafiken öfverstigit dem för persontrafiken. De godsslag, som i största mängd beforIrats hafva, likasom under föregående år, varit skogseffekter, som utgjort 33,2, span mål, som utgjort 16,1 samt jern och stäl, som utgjort Y,7 procent af hela den beforIrade godsmängden. Den transporterade jvantiteten jern och stål var 1866 närmare 0 procent större än föregående år, hvilket illskrifves Laxå Kristinehamns och Katrineholm—Norrköpings-banornas öppnande samt fraktnedsättningarne på Köping—Hultbanan. Detta godsslag har äfven 1866 framgått längre vägstycken än tillförene (i medeltal 13,5 mil mot 11,2 under 1865). Näst efter-dessa artiklar i betydenhet komma stenkol, träkol och kokes; samt dernäst malmer. Antalet transporterade kreatur ha från 1865 till 1866 växt med 22,3 procent och inkomsterna för denna transport med 14,5 procent. En mängd andra intressanta uppgifter vore att ur berättelsen hemta, och vi torde en annan dag dertill återkomma. För dagen tillåter oss utrymmet endast tillägga, att de beräkningar styrelsen gör angående sidobanornas inflytande på statens jernvägstrafik, lemnar det resultat, att dessa banor under 1866 tillskyndat statsbanorna följande belopp såsom nettoinkomster : Köping—Hultbanan ........ 60,900. Borås—Herrljungabanan . 70.000. Wexiö—Alfvestabanan ... 23,000. Kristianstad—Hessleholmsbanan 45,000. Landskrona—Helsingborg — Eslöfsbanan. vu 74,000. Ystad—Eslöfsbanan 38,000. Summa rdr 310,900. Man inser lätt betydelsen af dessa beräk: ningar i och för bedömande af den direkta ersättning för ränteförlusten ådemnade byggnadslån, som staten kan hemta från bibanorna genom den ökade rörelse de framkalla å stambanorna. s