ken klar. Hennes hand lekte-obesväradt med en eldskärm. WUfversten hade icke väntat att finna heme upprörd eller ens förvirrad, men detta öfvermått af djerfhet öfverraskade honom. uDå ni nästan räknat på mitt besök sade han, cså torde ni också ana hvilken den anledning är som för mig till er? aJag föreställer mig att vårt möte i går afton vid utgången från operan inte är främmande derför; tillåt mig emellertid öfverlemna åt er omsorgen att förklara er.c lI går var jag verkligen på operan, der ni också var, och slumpen förde oss tillsammans i vestibulen, aJa, herr grefve, slumpen, om ni vill ge detta namn at ett beräknadt sammanträffande; jag befann mig på nedersta trappafsatsen, till venster; ni midt emot mig; till höger. Ni ser att jag minnes alltsammans ganska väl.c Ja, alltsammans. Och just då anmälde en betjent att mademoiselle de Bråvillans vagn var framme, och ni gick ned vid ljudet af detta namn. Alldeles; jag gick ned, emedan det namn jag hörde är mitt. ; Öfversten reste sig till hälften, men satte sig igen och återtog: aJag tyckte mig dock höra att det var det namn som jag bär, namnet de Bråvillan, ett namn som tillhör mig. dHvem bestrider det? men denna samma rätt som ni eger, hvarför vill ni beröfva mg den ?a Escarboucle stödde den ena armbågen på sina knän oeh lutade hakan i sin flata hand; ett lätt -leende lekte kring hennes läppar, och hon såg öfversten rakt in i ögat. Hör på herr grefve, fortfor hon, clåt oss gå direkte på målet. De saker vi ha att af