Aftonbladet – 27 december 1867, sida 3

aktier å 25 r UTRIKES. FRANKRIKE. De af oppositionen genom Picard inlemnade interpellationsansökningarne ha blifvit afslagna, två af dem af alla nio byråerna, men den tredje af endast 7 byråer. De enhälligt afslagna interpellationerna rörde offentliggörandet af depeshcer, som meddelats de italienska kamrarne, men icke funnos intagna i den franska blå boken, samt förbudet mot tyska och italienska tidningars införande till Frankrike. Den tredje af två byråer bifallna interpellationen rörde Seineprefektens atgärder. Den 19 dennes börjades diskussionen ilagstiftande kåren öfver militärlagen och har redan fortgått flere dagar. Omkring 80 talare ha anmält sig. Jules Simon öppnade debatten. Han ansåg ögonblicket icke lämpligt att begära nya penninguppoffringar af landet: Vidare gjorde förslaget den militära bördan ännu tyngre och uppskjuter ännu längre de unga männens giftermål. Men isynnerhet var bildandet af ett mobilt nationalgarde icke ändamålsenligt. Att regeringen blifvit försatt i nödvändighet att begära nya stora uppoffringar af landet är endast och allenast att tillskrifva hennes dåliga politik, som sårat och uppretat alla folk. Frankrike kan, om det icke vill följa en agressiv politik, vara nöjdt med sina nuvarande stridskrafter och behöfver icke till de öfriga fel, det redan begått, lägga det att kallå alla sina unga män under fanorna. Ett folks sanna kraft består icke i antalet af dess bajonetter, icke i dess stående armeers storlek, utan i dess invånares patriotism; ty om fara verkligen hotar, skola de som en man resa sig till dess försvar. — Baron Jerome David, en ifrig bonapartist, uppträdde härefter till försvar för regeringens förslag. — Latour-Dumoulin talade åter emot detsamma. — Gressier, referent i denna fråga, ansåg de nuvarande militära hjelpmedlen otillräckliga. Den europeiska jemnvigten har blifvit rubbad och kan icke återställas hvarken genom regeringarnes bemödanden eller folkens öfverenskommelser, utan endast cz. nom krig, menade han. — Picard 3-agalade att lagen skulle bli betungande i fredstid och fullkomligt otillräcklig i krig. Han fordrade att rättigheten att förklara krig skulle förbehållas lagstiftande kåren och att landet skulle sättas i tillfälle att antaga det politiska system, som bäst öfverensstämmer med dess intressen. Atskilliga andra talare ha yttrat sig dels för och deis mot förslaget, och sedan några leputerade yrkat, att den allmänna diskussionen skulle slutas, bekämpade Jules Favre letta yrkande och uppmanade regeringen att förklara sig. — Rouher svarade, att regeringen, då första artikeln diskuterades, skulle a tillfälle att förklara sig öfver de anmärkingar, som gjorts mot hennes politik, Emelertid protesterade han mot hvarje interpellaion, som gick ut på att lagförslaget vore utt betrakta såsom en förberedelse till ett rig förr eller senare. Jules Favre besvaade dessa förklaringar och yrkade, att den ulmänna diskussionen skulle fortsättas, hvilset afslogs af kåren. För att kunna få agförslaget slutbehanladt före nyåret belöts, att inga ferier med undantag af juldagen skulle ega rum. ENGLAND. Gladstone har vid den högtidliga invigninsen af en undervisningsoch: förströelseanstalt för arbetare i Wernathi förstaden Oldham hållit ett tal till svar på en adress till onom, hvari tre saker framhöllos såsom förjenta af allmänhetens och lagstiftningens ippmärksamhet, nemligen sparsamhet, uppostran och Irlands angelägenheter. Gladtone medgaf, att några frågor, som mera än lessa förtjenade uppmärksamhet, icke kunde innas. I afseende på Irland yttrade hän: På samma gång vi hålla ordningen och lasen vid makt, fa vi icke glömma att fråga ss, om förhållandena i Irland äro sådana, le borde vara, om vi förunnat detta land rälgerningen af en klok och rättvis lagstiftling. Om vi ej gjort det, böra vi ej skämnas att tillstå det och afhjelpa det onda. Vi få icke sätta oss på våra höga hästar ch säga, att vi icke skola sysselsätta oss ned dessa frågor, så länge som hvad man allar fenianism icke försvunnit. Nej, om nan vill utrota ett samhällsondt, skall man cke angripa det i dess symptomer, utan i less rötter. De vidunderliga olägenheter, af wvilka vi lida, skulle ej finnas till, om vi i fseende på Irland hade följt en rättvisare ch klokare väg. Beträffande undervisningsräsendet ville Gladstone, att impulsen skulle comma från arbetarne sjelfva och icke enamt från de rika klasserna. Reformligan har på ett möte, vid hvilket r Beales förde ordet, enhälligt antagit en esolution, som med afsk ogillar det feniska ttentatet vid Clerkenwell och försäkrar re-. eringen om ligans kraftiga bistånd att förindra dylika ohyggligheters förnyande. : Af ett dokument, som man påträffat i Wol: erhampton, visar det sig, att fenierna haft: ör afsigt att samtidigt anfalla milisens vaendepoter i Englands alla städer. Underj ökningar anställas i anledning häraf. NORD-TYSKLAND., Stridigheten mellan den preussiska riksda-! ens båda kamrar har yppat sig genom en otering i hemuset. Utan afseende hvar-: pa regeringens tillstyrkande eller grefve: la landa har nomligan donna. för I