Aftonbladet – 27 december 1867, sida 3

:I djuren samt till utsäde tages hvarje års skörd -i anspråk för export och för bränvinstillverkning. Öfver åtgången till bränvinstillverkning ha vi numera tillförlitliga uppgifter. Dessa äro för åren 1856—1866 sammanförda i en tabell, som bland annat upplyser, att under låren 1856—1860 i årligt medeltal härtill åtgatt 317,918 tunnor säd, under åren 1861— 1865 något mindre, eller 315,853 tunnor, -Ihvaremot af potates förbrukats under förstTnämnda qvinqvenniet uti årligt medeltal 11,086,020 tunnor och under det senare ända till 1,398,824 tunnor. I Den tabellariska öfversigten öfver införsel och utförsel af de särskilda sädesslagen, grundad på tulljournalerna, gifver såsom medeltal för de 11 åren 1856—1866 årligt exportöfverskott af 7,245,613 kubikfot hafre, 11,382,119 -kubikfot korn, 177,407 kubikfot Ihvete, 27,776 kubikfot ärter och bönor, 111,527 kubikfot andra sädesslag, och årligt importöfverskott 762,808 kubikfot råg, 202,920 centner rågmjöl, 96,701 centner hvetemjöl, 1,304 centner andra mjölslag och 517 centner gryn. Vårt land synes sålunda numera mot sitt öfverskott af hafre och korn tillbyta sig en del af den råg och det hvete, som det sjelf ej kunnat eller velat producera. När man vill bedöma uppgifterna om ett visst års skördebelopp, är dock den tillgängliga upplysningen om åtgång till bränvin och export under hvarje helt kalenderår ej tillräcklig. Till denna åtgång lemna kalenderårsskördar sina bidrag. Med antagande sålunda, att 1865 års skörd lemnat tillgång för brännerierna, behof och exportöfverskottet under de 3 sista månaderna af nämnde år och de 9 första af året 1866 utfaller resultatet af de särskildt för dessa tidrymder meddelade uppgifterna så, att af denna skörd till bränvinstillverkning förbrukats: hvete 3641 tunnor, råg 62,275 tunnor, korn 126,379 tunnor, blandsäd 22,629 tunnor, hafre 7313 tunnor, ärter 3 tunnor, eller tillsammans säd 222,240 tunnor och rotfrukter (nästan uteslutande potates) 1,722,646 tunnor. Under samma tid, eller från och med den 1 Okt. 1865 till och med den 30 Sept. 1866 har importöfverskottet utgjort af hvete 100,080 tunnor, af råg 231,973 tunnor samt af bohvete, och trindsäd 1202 tunnor, hvaremot exportöfverskottet af korn och malt utgjort 217,069 tunnor, af blandsäd 4575 tunnor och af hafre 1,397,292 tannor. Om man nu på dessa data och på det förutnämnda årliga utsädesbehofvet grundar en beräkning öfver de erhållna uppgifterna om 1865 års skörd, så skulle denna hafva till födoämnen lemnat en återstående tillgäng af 542,414 tunnor hvete, eller omkring 84 kannor på hvar invånare, af 3,244,964 tunnor råg, eller omkring 49!3 kannor, af 1,792,922 tunnor korn, eller omkring 27!3 kannor, af 2,882,201 tunnor hafre, eller omkring 44 kannor, af 682,759 tunnor blandsäd, eller omkring 10!3 kannor, af 332,086 tunnor trindsäd och bohvete, eller omkring 5 kannor, och af 5,342,750 tunnor potates, eller omkring 1,29 tunna på hvar person. Af stråoch trindsäd tillsammans skulle tillgången hafva utgjort 9,477,346 tunnor, eller 2,29 tunnor på hvar person. För att bedöma i hvad man denna tillgång till sädesoch potatesföda skulle kunna hafva motsvarat personliga förbrukningens behof, upplyses att detta för qvinqvenniet 1856—1860 var antaget till 2,45 tunnor af förenämnde sädesslag, och till 2,17 tunnor potates på hvar person. Då antogs äfven en årlig förbrukning af 2,393,929 tunnor säd och 1,971,400 tunnor potates till husdjuren, hvartillskördeuppgifterna. för året.1865. icke. skulle lemna någon tillgång. Visserligen var, enligt statskontoret, allmänna omdömet om sädesskörden, denna år 1865 under medelmåttan och den minst gifvande under hela qvinqvenniet, men att den ej skulle hafva lemnat någon tillgång till kreatursföda och äfven nödgat till en så betydlig inskränkning af den personliga förbrukningen, som af förenämnde tal skulle antydas, är icke antagligt. Att de nu erhållna skördeuppgifterna äro för låga synes sålunda icke vara något tvifvel underkastadt. Sannolikare än det uppgifna skördebeloppet af stråoch trindsäd tillsammans 13,582,002 t:r antages detsamma hafva uppgått till 16 millioner. Då nemligen till den kända åtgången för bränvinstillverkOch det kända exportöfverskottet ....... sees vr 1,618,936 lägges det uppgifna utsädesbehofvet Uppet seeeer soennnar 2,601,614 V till föda åt befolkningen (å 2,45 t:r på person).. 10,136,652 åt husdjuren...... .. 1,196,965 samt i förråd befintligt ......... 223,593 så erhålles summa 16,000,000 t:r. Men äfven om man med omkring 1 mill. nedsätter denna beräkning, antagas dock uppgifterna med minst 1!72 mill. t:r understiga verkligheten. Potatisskörden ådagalägges på samma sätt med minst 1!2 millioner . tr vara uppgifven lägre än den bort, och . en förklaring härtill synes ligga deruti, att den sammanlagdt ganska betydliga potatisodlingen i trädgårdar och täppor kring stugorna sannolikt ej ingått i uppgifterna, Ufver antalet vinterfödda kreatur 1865— 1866 äro uppgifterna från länsstyrelserna och hushållningssällskapen stundom något stridiga. Med begagnande af de högsta talen skulle erhållas hästar 440,000, oxar 286,000, tjurar 40,000, kor 1,189,000 ungnöt. under 2 ars ålder 428,000, får 1,600,000,; etter 136,000, svin 404,000 samt ensamt från Vorrbottens län uppgifne 139,400 renar. Fodertillgången synes i allmänhet kunna l. antagas hafva varit vida ringare än vanligt, 1å medelmåttig höskörd uppgifves från blott ett enda län och den från flera orter säges hafva uppgått till blott hälften eller tredjelelen af hvad som påräknats. Åfven halme skörden utföll i större delen af landet ofördelaktigt. Vidden af nyodling under året 1865 är uppgifven till 58411 tunnland, af vattenaftappning till 27,067 tunnland. 1 f sont stnsmmad I fr s DANMARK. Den med Japan afslutna vänskaps-,