Aftonbladet – 27 december 1867, sida 3

ve HDBISGVVA VV PP PYDEM MMIPD INA BIC MS BIE ve RN Jordbruksstatistiken för äret 1865. Vi hafva förut några gånger omnämnt det uppdrag, som af K. M:t lemnats åt hushåll1 llskaper, att insamla årliga uppgifter till rikets jordbruksstatistik. De stora fördelarne af en tillförlitlig edom om hvad som rörer vår vigtigaste näringsgren behöfva intet bevis. Dessa fördelar växa betydligt i den mån som de föreskrifna uppgifterna kunna skyndsamt ingå och för allmänheten blifva tillgängliga. Året 1865 är det första, som af denna jordbruksstatistik omfattas. Att på detta första försök ställa för stora fordringar, vare sig i afseende på uppgifternas tillförlitlighet eller skyndsamheten med deras samlande, skulle innebära ett förbiseende af de stora svårigheter, som äro oskiljaktiga från en undersökning af denna beskaffenhet, och ett misskännande af det nit, som ej ryggat tillbaka för dessa svårigheter. Vi uttala alltså blott vår lifliga önskan för framgången, vår förhoppning att denna skulle främjas genom ett växande intresse, och föranledas dertill särskildt af en öfversigt öfver de för 1865 meddelade uppgifterna, hvilken i dessa dagar lärer till hushållningssällskapen utdelats. K. M:t har nemligen anbefallt att till hushållningssällskapens förfogande ställa ett antal afdrag af den öfversigt öfver jordbruket och boskapsskötseln, som med ledning af både nämnde sällskaps särskilda redogörelser för året 1865 och länsstyrelsernas senaste femårsberättelser, blifvit i statistiska centralbyrån utarbetad, för att ingå i det framdeles utkommande sammandraget af femårsberättelsen. Ändamålet med denna öfversigt angifves vara icke meddelandet af ett redan vunnet tillförlitligt resultat, utan förnämligast ett försök att genom fästad uppmärksamhet på de många bristerna lifva hågen för dessas afhjelpande. Redan de kameralistiska uppgifterna rörande mantal och brukningsdelar m. m. förete sådana ofullständigheter eller stridigheter sinsemellan, att de ännu för riket 1 sin helhet ej lemna tillfredsställande svar på frågan om jordstyckningen. Summan mantal å landsbygden 66,342 kan dock antagas i det allra närmaste giltig för året 1865. Beträffande egovidden och dess användning för olika odlingsföremål måste tillfredsställande uppgifter vara så mycket svårare att erhålla, som all tillgång å geometriska kartor flerestädes saknas och de tillgängliga än oftare, i följd af sin ålder, ej kunnat lemna den sökta upplysningen. Summan af uppgifter om den jordvidd, som är egnad åt träd-, humleoch kålgårdar, utgör 42,391 tunnland, och med antagande att hristande uppgifter skulle stiga till omkring 12,000 erhålles omkring 54,000 tunnland. Antagandet af 4,700,000 tunnland åker och annan odlad jord, till och med såsom ett minimum, rättfärdigas derigenom att bristande uppgifter för några län fyllts med dem, som meddelades för snart 10 år sedan till finanskomiten. Den under plog varande jorden skulle då uppgå till nära 5,8 procent af hela rikets ytvidd i fastland och öar. Med begagnande af samma utväg för fyllandet af några brister, synes vidden af raturlig äng kunna antagas till minst 3,900,000 tunnland. De meddelade uppgifterna om åkerjordens användning för särskilda odlingsföremål år 1865 gifva följande approximativa tal, nemligen för stråsäd 2,280,000 tunnland, deraf omkring 36 procent för höstsäd och omkring 64 procent för vårsäd, för baljväxter 108,200 tunnland, för potates 260,000 tunnland, för andra rotfruktet 13,800 tunnland, för spånadsväxter 30,100 tunnland. Den i träde liggande jorden synes kunna antagas till 740,000 tunnland. Den tabell, som framställer utsädesoch skördebeloppen af de särskilda odlingsföremålen, företer blott få bristande uppgifter, och skulle enligt densamma af hvete ha användts till höstutsäde 71,542 tunnor och deraf skördats 497,246 tunnor; af råg ha användts till höstutsäde 556,897 tunnor och deraf skördats 3,606,459 tunnor; hvaremot af samtliga slagen af stråsäd skulle ha användts till vårutsäde 1,865,678 tunnor och deraf skördats 9,044,792 tunnor; eller — tillsammans — stråsäd till utsäde 2,494,117 tunnor, hvaraf skördats 13,148,497 tunnor. Af baljväxter skulle till 106,552 tunnor, hvaraf. ski tunnor; af potates till utsäde 1,369,249 tunnor, hvaraf skulle ha skördats 8,434,645 tunnor, Af andra rotfrukter har skörden uppgitvitst till 7T13,743 tunnor, r ; äde användts ats 433,505