Jag bar i detta och mina föregående bref sökt gifva en skildring af tre af Danmarks förnämsta folkhögskolor. Då jag bland det stora antal sådana skolor Danmark för närvarande eger — de utgöra nu emellan 40 och 50 — just valt desse tre, har jag dermed ej velat sätta dem i rang och värde framför de andra. Flera af dem äro, efter hvad jag hört, utmärkta skolor, som i intet afseende stå efter dessa tre. Jag har blott uttagit dem som representanter för de olika riktningar som inom denna stora högskolerörelse gjort sig gällande. Ty det är för hela denna rörolse något i hög grad utmärkande att hon, ehuru utgående från några fasta och oföränderliga principer såsom en gemensam gand hvarifrån högskolorna ej utan att afläda sig hela sin karakter kunna afvika, i detaljerna utvecklar den friaste och rikaste mångfald. Så t. ex. råder alltid gerna emellan dem en skiljaktighet eller skiftning, kalla det huru man vill, i afseende på lärotidens indelning, läroämnenas utsträckning och omfattning, sommarhalfårets användande, elevernas inlogerande, beloppet af afgifterna, ja till och med i vissa etaljer af undervis