Folkhögskolorna i Denmark. hi IV. m . bi (Korrespondens till Aftonbladet.) ä Kjöbenhavn den 13 Dec. Ilig Vid mitt första korta besök vid Grundt-pr igs högskola på Marielyst bann jag blottpå aga en flygtig kännedom om dess yttre or-lat sanisation, och det var derför min afsigt attta fter återkomsten hit göra ett nytt besök!pD lerstädes. Denna afsigt satte jag äfven ilra sår i verket, och skall nu söka ge en redo-sk rörelse för hvad jag derunder inhemtade om undervisningssättet vid denna skola, som ej slott till namnet kan anses som en hufvud-P cepresentant för den grundtvigianska riktnin-m sen inom de danska höiskolerne. Om ni vill, le skola vi här, som på Hindholm, följa hifvetlm på skolan under en heldag. Då skolarbetet, g ned få förändringar, är detsamma hela vec-!p kan igenom, skall ni deraf kunna få en tem-1i igen klar föreställning om undervisningens I gi sang m. m. Lektionerna börja här, som i de allraflestal po skolorna, klockan 3 på morgonen med sångla och bön i den gemensamma lärosalen, ett! stort och ljust rum en trappa upp i huf-ih vudbyggningen. Eleverna, för närvarande 20k till antalet, sitta alla omkring ett stort, på l salens längd gående bord. . De öfriga möberna utgöras af enkla, hvitmålade bänkar samt några stolar. I rummets båda ändar äro anbragta stora skåp, innehållande skoans bibliotek, der man finner Danmarks yppersta författare, såväl i bunden som obunden stil, i långa rader bredvid hvarandra. Den första timmen är anslagen åt föreläsning ur danska och norska författare. Här föredragas för de unga karlarne under vintrens opp Öehlenschläger, Ingemann, Holberg, Andersen, Grundtvig, Björnstjerne Björnson, m. fl. Föreläsare äro dels föreståndaren sjelf, hr Grove, dels hans fru, ett själfullt och fint bildadt fruntimmer, som ej blott biträder sin man i denna del af undervisningen, utan äfven genom sin närvaro på lärorummet under en del af lektionerna åt detsamma ger en anstrykning af glad hemtrefnad. Detär äfven ofta hon, som med sin rena och klara stämma upptagen sångerna och kämpavisorna hvarmed de flesta lektionerna börja och sluta. I dag läser hon för sitt lifligt intresserade auditorium Oehlenschlägers Hagbarth och Signe. En annan dag föredrager Grove sjelf Hol-l, bergs Erasmus Montanus eller Jeppe på ber-. get, eller någon annan af den store nationalförfattarens komedier. Den följande timmen föreläser förestånda-. ren öfver något ämne ur danska folkets hi-l. storia. Han höll nu på med en serie af fö-1 redrag om danska folkkyrkans utveckling, hvari han på ett lättfattligt och lefvande sätt skildrade striden emellan den religiösa friheten och auktoritetstron såväl inom påfvedömet söm statskyrkan. Hos oss skulle ett sådant ämne måhända ligga för långt utom allmogens tankesfer, men här i Danmark, der rundtvigianismen skapat ett kraftigt religiöst Rd hos den stora massan af folket, äro de tankar och idter, omkring hvilka föredraget rörde sig, ej längre något nytt. Kl. 10 eger en halftimmes uppehåll rum, hvarefter skriföfningarne vidtaga. De flesta af eleverna skrifva en redig, ej få en vacker stil. Vid ett genomgående af flera öfningar, som blifvit nedskrifna efter diktamen, fann jag det ortografiska i allmänhet väl vårdadt. Härvid bör dock anmärkas, att många af eleverna redan ett halfår förut, flere äfven två, bivistat skolan. I skriföfningarne ingå äfven korta uppsatser öfver förelagda ämnen. Af dem jag hade tillfälle att genomgå vittnade ett ej ringa antal om förmåga af egna tankar och vana att kläda dem i ord. Det är också naturligt att ett lärosätt, som i första rummet går ut på att väcka lärjungens eftertanke, skall just i denna del af undervisningen snart och först visa sina frukter. Ej som prof på hvad skolan i allmänhet kan åstadkomma, men som ett bevis på den utveckling hon kan gifva åt rika anlag, visades mig en versifierad prolog, skrifven i största hast af en af fjolårets elever vid en liten fest, som då gafs i skolan. Den var ej blott poetiskt tänkt, utan utmärkte sig äfven genom stort välde öfver formen. Men middagstimmen, kl. 12, är nu inne, och eleverna bege sig ned i matrummet uti flygelbyggningen, der ett par väldiga rykande soppskålar vänta dem på bordet, hvaromkring de taga plats, med de båda lärarne vid hvar sin ända af detsamma. Maten, bestående af en soppoch en kötträtt, portioneras ut af de båda lärarne personligen. Det är öfverflödigt att tillägga, att vid bordet råder den Istörsta ordning och hyfsning. Efter en så grundlig middag skulle man tro att skolarbetet ej skulle kunna börja förr län kl. 3 eller 4. Visst icke. KL 2 är det låter i full gång, för att med en timmes upI pehåll kl. 5, då aftonvarden integes, fortgå Itill kl. 7. En främling förvånar det ej så llitet, att unga karlar, som äro vana vid I kroppsarbete, kunna sålunda i öfver sju timI mar dagligen hålla uppmärksamheten spänd. I Det vill också i alla händelser synas mig för mycket. Att det dock går för sig, och går för sig utan att åtminstone ännu någon trötthet I förspörjes, har jag sett både här och i de andra högskolorna jag besökt. Och orsaken härtill är väl, utom i det egna: intresset och begäret efter vetande som fört större delen till skolan, att söka i den ständiga omvexlingen af ämnen, det lif som råder i föredragen, samt, och detta ej minst, i den muntrande och upplifvande sången. På eftermidda örde jag tre föredrag, er Mm me OO — MM NA kg 4 År det du, Ivar? ropade i detsamma en glad röst upp ifrån landsvägen. Ivar kastade yxan ifrån sig och var med två skutt der nere.