Aftonbladet – 19 december 1867, sida 2

Ämnna ett ord i brödfrågan. Nästan postdagligen under en lång tid har insändaren i tidningarne sett än det ena, än det andra förslaget till bröd för billigt pris; men, som det synes, endast med afseende på att begagnas af de fattigare klasserna. Detta är godt och väl; men en högst betydlig del af befolkningen i vårt land förtär beständigt ett bröd, som räknas för att vara mycket sämre än det, hvilket uteslutande består ai rågmjöl. I Småland, Dalsland och flera andra landskap ätes af allmogen nästan intet annat bröd än af hafre, hvari blott stundom, t. ex. under andstiderna, ingår någon tillsats af kom eller ärter. Såvidt insändaren känner, är det blott de s. k. ståndspersonerna i städerna och på landsbygden samt allmoger i Mälareprovinserna, måhända ock i Skåne, som äfeskatande begagna oblandadt rågbröd. Troligen har nu allmogen i dessa och andra rakter, der oblandadt rågbröd förtäres, ja fven en del af arbetarebefolkningen i städerna, som eljest ock lärer kunna räknas til de rågbrödsätande, redan funnit för godt at! förskaffa sig en billigare brödföda.: Men hurt förhågler det sig härutinnan med alla des. k herremännen? Månne de ock blanda sitt rågbröd med någon mindre dyr sädessort? Detta är mycket tvifvel underkastadt; men borde dock ske och skulle ingalunda vara utan verkan på rågpriserna. Men insändaren vill e fordra af andra annat än hvad han sjelk gör och anser efterföljansvärdt, åtminstone för tillfället, och tillåter sig derföre att yttra några ord om sin egen ställning till frågan Insändaren, som en tid varit stadsbo, hade för omkring 20 år sedan mycket svårt för att få köpa välbergad råg, Följden var at! det städse blef s. k. stålrand 1 tunnbrödet som dagligen begagnades. Under samtal on denna olägenhet yttrades af någon, att saker kunde bjelpas, om man blandade något hafremjöl i rågmjölet. Rådet tillämpades genast och tunnbrödet blef skörare och bättre, emedan jäsningen före brödets gräddande befrämjades genom den gjorda tillsatsen al hafremjöl. Sedermera har insändaren alltid i sitt hus låtit blanda allt det rågmjöl, hvaraj tunnbröd skolat bakas, med ungefär en sjettedel hafremjöl. I år, så snart af tröskninger visade sig att rågafkastningen blef synnerligen ringa, förändrades genast blandningen så att hafremjölet utgör en tredjedel och rågmjölet således blott två tredjedelar uti tunnbrödet. Härigenom besparar insändaren föl sitt temligen stora hushåll minst sex tunnor råg årligen, enär äfven det för tjenstfolket afsedda brödet blandas, nemligen så, att det utgöres af fem niondedelar rågmjöl och fyra niondedelar hafremjöl. Hafren males naturligtvis väl, och på det att de onyttiga och för smaken sträfva sådorna skola fullkomligt frånskiljas, siktas hafremjölet alltid mec