Aftonbladet – 18 december 1867, sida 2

lefvande anda som gjuter deri. onlighet inLundabispens löneförmåner. För att gifva allmänheten ett begrepp om biskopens i Lund löneförmåner och den rätt, hvarpa dessa inkomster sig grunda, meddelas härnedan nägra upplysningar, hemtade dels ur det utlåtande, som Malmöhus läns lön regleringsnämnd för ordnande af presterskapets inkomster till atlydnad af K. M:ts bref den 26 Februari 1864 afgifvit, dels äfven ur det Vnde, som af konsistorium infordr och hvilka utlåtanden nu senast varit föremal för kammarkollegii behandling. mnda utlåtande inhemtas , att följande hufvudtitlar: kronotionde, altan fre, kyrkotionde, ordinarie räntor och halm tning för mistad forsellön m. m., s. k. studiiskatt och cathedraticum, inkomsten af Helgona gård och gods samt prebendepastoraterna Fjälie och Tlädie samt Lomma samlingar, hvartill kommer bostad, bekostad af Lunds konsistorium. Det skulle bli för vidlyftigt att specificera alla dessa titlar med hufvudoch underrubriker, likasom att upptaga de ansenliga qvantiteter spanmål, som hans högvördighet skördar från böndernas akrar i Oxie, Skytts, Vi emmenh Torna och Bara härader, utar åtnöja vi att utfö inkomsterna i de penningvärden, till hvilka nämnden evalverat untliga naturaprestationer, härvid dock anmärkande, att värdena äro åsatta efter medeltalet för de senaste 20 årens markegång, hvarföre inkomsterna i verkligheten torde vara längt betydligare än de på papret synas. Sålunda utförda i penningar öras inkomsterna af 6.912: 10. onotionde m. In... Studii-skatt och cathedraticum 86: 58. mn een Arrende af Allhelgona gods och gård 18,449: 43. Inkomsterna af prebendepastor terna Fjälie och Flädie.. samt af prebendopastoratet LomMå sosse senenn . 9,994: 89, 9: 4,9 Rn hvartill kommer fri bostad. Härifrån afgar prebende-kommines aflöning uppte för komministern i Fjö och Flädie till...... Rmt 1,706, och för komministern i Lomma till... 1.255. då de bisko följande löneförmaner, ehuru evalverade, i penningvärde efter medeltalet af de sista 20 årens markegång belöpa sig till Rmt rdr 38,209: I sitt utlåtande föreslar föröfrigt nämnden j annan minskning i inkomsterna än att lädie prebenden måtte biskopsstolen skiljas samt komma att utgöra eget pastorat. Från andra högre embetsåligganden, utlåter sig all biskopen säkert hafva tillräcklig tid ö uti Lomma pastorat, med endast en kyrka och ej betydlig folkmängd, personligen taga verksam del i avården, under det att denna i det astoratet med två kyrkor och stö ning sannolikt skulle, om det blefve vid biskopsembetet bibehallet, komma att öfverlemnas åt en komminister,. I ekonomi: afseende, fullföljer nämnden, möter ej ringaste svårighet vid detta förslag, ty om, såsom nämnden med tillförsigt antager, biskopen fortfarande får behålla Helgona gard med tillydande gods, komme hans inkomster äfven med det mindre pastoratet att öfverstiga det lönebelopp, om för biskopen i Lund blifvit i nader aststäldt. Vi öfvergå nu till det af konsistorium afgifna utlåtande, hvari till en början framställas några anmärkningar mot beräkningen af den till biskopsstolen ingående spanmäl hvars myckenhet upptages något högre af konsistorium än af nämnden. Märklig att ingen synes ha riktigt reda på herr biskopens inkomster, ty de af andra myndigheter än de nyssnämnda uppgjorda bei ningar stämma ej heller öfver Konsistorii utlatande föröfrigt hufvudsakligen den rätt, hvarpå biskopens löneinkomster grunda sig, och då det icke saknar sitt intresse att erfara detta, meddelas här nedan ett utdrag af utlåtandet i denna del: Biskopens rätt till kronotionden och s. k. altarhafre åtskilliga socknar i Oxie och Bara härader samt de s. k. kronans tiondepenningar af Bjära härad grundar sig, som också nämnden uppgifvit, på danske konungen Fredrik II:s bref den 23 Oktober Aktheten af detta bref, som icke i original, utan endast i en obestyrkt afs arit för nämnden tillgängligt, torde icke kunna bestridas, enär, enligt nr 410 i den af L. B. Falkman är 1845 upprättade, handskrifna Förteckning öfver landlingar om Skåne, Halland och Blekinge m. m. förvarade uti Kongl. Danska Geheime-Archivet, konceptet till nämnda bref ännu finnes rv det Skåne blifvit en svensk ftadt genom k. resolutionen, gj hamn den Augusti 1681, generalguvernören i Skåne den 25 ven i Carlsbrefvet till April 1683 samt k. resolutionen den 18 April 1689. Beträffande den till biskopen af kyrkorna i stiftet utgående s. k. studiiskatt, för närvarande utgörande ett årligt belopp af omkring 310 rdr rmt, som af Kontraktsprostarne uppbäres och till domkapitlet redovisas, bör Tonkapitlet upplysa att denna afgift före är 8 ingatt till Kjö ooh hayns universitet, men