Aftonbladet – 13 december 1867, sida 2

utan att frysa och svälta, så skola de säkerligen finna att de dock torde ha något att undvara, för att bispringa dessa hårdt pröfvade likar, och vi drista förutsäga, att de skola derigenom öka, men icke minska sin julglädje. Medlemmar af Stockholms skyddsförening, hvilken genom sina förgreningar i alla församlingar och i alla qvarter, har så ymniga tillfällen att förvissa sig om tillståndet bland stadens fattiga, ha bekräftat verkliga tillvaron af den bekymmersamma ställning, som vi här ofvan skildrat. Men denna förenings tillgångar uttömdes fullständigt under den sistförflutna långa och svåra vintern. Dess medlemmar kunna derföre nu endast se och beklaga den rådande nöden; men ega inga medel att hjelpa. En storartad verksamhet är visserligen börjad, för att något längre fram på vintern ställa tillgångar till föreningens förfogande för att hjelpa och lindra, och vi inse väl huru behöfligt detta då skall blifva; men för den närmaste tiden, för möjligheten att förebygga, att den stundande glädjens högtid blir en lidandets och förtviflans tid i mången hydda, saknas tillgångar. Vi ha derföre ansett oss böra på denna tidnings båda utdelningskontor vid Mynttorget och vid Odensgatau framlägga listor för anteckning af bidrag, som bättre lottade samhällsmedlemmar kunna vilja lemna för beredande af understöd till julen af mat och ved åt hufvudstadens fattige, och skola de inflytande medlen ställas till Allmänna skyddsföreningens förfogande, för att skyndsamligen för ändamålet användas.