Aftonbladet – 11 december 1867, sida 3

Rättegångsoch Pollssaker. Laurellska mordet. Vid den ransakning, som i dag hölls å rådhusrättens sjette afdelning, hördes, sedan protokollet från senaste rättegångsdagen blifvit uppläst, af. fru Lundells dotter G. C. C. Lundell; Det nya formuläret för vittnesedens gående begagnades vid detta tillfälle. Af vittnesberättelsen framgick ånyo att tiden, då Larsson samma dag mordet begicks samtalat med fru Lundells piga Nordvall, bestämdt varit kl. 9 på morgonen, hvilket vittnet med säkerhet ansåg sig kunna intyga, emedan barnen i fru Lundells skola, der läsningen började kl. 9 på förmiddagarne, ännu ej voro ditkomna. Vittnet upplyste vidare att hon ifrågavarande dag på morzonen hade från det inre rum, der hon jemte den då ännu till sängs liggande modren befunno sig, hört ett högljudt samtal i köket, hvarvid modren frågat vittnet hvad det var för bråk derute, då vittnet förmäler sig hafva gått ut för att närmare höra efter och då funnit pigan Nordvall i samtal med en qvinsperson, som vittnet fått höra skulle vara Larsson. Vittnet hade, sedan Larsson aflägsnat sig, frågat Nordvall hvad Larsson ville, hvarpå denna skulle ha meddelat att Larsson omtalat att dörrarne till Laurells bostad voro ostängda så att tjufvar kunnat gå in i rummet jemte åtskilligt mera, som vid föregående förhör redan meddelats. Föröfrigt hade ej vittnet sig något mera bekant och hade ej den dagen heller hört något ovanligt buller från Laurells ofvanför belägna rum. På ordförandens fråga om vittnet känt den mördade Laurell i lifstiden, meddelade vittnet att hon ej kunde påminna sig hafva någonsin talat vid henne, ehuruväl hon flera gånger sett henne. Ordf. framställde härefter några frågor till Friberg om hvad mening han haft med åtskilliga sina, enligt flera vittnens berättelser hafd3 yttranden, såsom att Larsson kunde lika väl vara skyldig som oskyldig,, att om hon bade begått mordet, hade Lindström dertill varit skulden, eller att let skett af kärlek till Lindströmp o, s, v., förmenande ordföranden att dessa yttranden undfallit Friberg emedan han visste huru mordet tillgått. Friberg vidhöll nu samma haltande förklaringar, som han förut afgifvit, Ordf, vände sig nu till Larsson yttrande: Du har hört af vittnesberättelserna här att Friberg vid flera tillfällen velat kasta skugga på Lindström och, oaktadt han förnekat åtskilligt leraf, likväl vidhållit att du af din kärlek til Lindström gjort hvad du gjort. Kandet vara möjligt att du emot sanna förhållandet skulle ha nte Friberg? arsson; Efter sedan Friberg sagt att jag skulle nörda Laurell, yttrade ju till honom: då blir lu väl snäll emot mig! vilket Friberg då lofvat, och derföre var i också sedan belåten öfver att mördet var begi ect, män jag tänkte inte alls