Aftonbladet – 11 december 1867, sida 2

Affärsställningen här är så förtviflad att, äfven med en tiodubbel säkerhet, mynt icke står att erhålla, ej ens af kronan, då fråga varit om att importera spanmål för. vinterns behof. Vid hället landsting uppgafs behofvet till 170,000 tunnor, såvida den nuvarande befolkningen skulle kunna med tillhjelp af mossa, bark och öfriga nödbrödssurrogater lefva till första öppet vatten. Importen stiger till endast 5416 mattor mjöl och 8323 tunnor spanmål, räknadt från den 5 Oktober. Hvad förut inkommit anses redan hafva åtgått. Således förefinnes en brist, med undantag af det högst obetydliga som Brahestad och Torneå importerat, af 154,907 tunnor. Inrättningar för emottagande af slöjdarbeten, stälda på aktier, uppstå så småningom och kunna möjligen bära sig i södra Finland. Häruppe åter är allmogen så okunnig och liknöjd, att den hellre svälter ihjäl, än försöker att förtjena lifsuppehället med en slöjd, hvarvid den är ovan. Vi hafva redan flera exempel på hungersdöd, ehuru tidningarne äro förbjudna att omtala dem. Några fartygsbyggnader för vintern hafva ännu ej afhörts. ÅT några och sextio köpmän qvarstå endast nitton och dessa äro inom kort insolventa. Konkursmassornas fartyg realiseras derföre till ungefär halfva värdet.